Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Pengarna räcker inte för att sanera gamla industrilokaler

Publicerat tisdag 27 januari 2015 kl 22.45
"Vi behöver ha högre anslag"
(1:56 min)
Foto: TT
Foto: TT

Naturvårdsverket ska i år fördela 356 miljoner kronor till sanering av framförallt gamla industriområden. Men enligt myndigheten skulle det egentligen behövas mycket mer pengar.

– De medel vi har nu räcker inte för att klara det här till nästa generation. Vi behöver ha högre anslag. Sedan behöver vi jobba med annat också, till exempel teknikutveckling, säger Carl Mikael Strauss, chef för Naturvårdsverkets sektion för förorenade områden.

I Sverige finns runt 80 000 platser som är förorenade av gifter från framförallt gamla industrier. Gifter som kan sprida sig i mark och vatten och vålla skada långt in i framtiden.

Till värstingarna räknas ungefär 1 300 områden i högsta riskklass som väntar på sanering, dit hör till exempel träimpregneringsverk, pappers- och massaindustriområden och glasbruk. Det största projektet att sanera i Oskarshamn väntas börja i år.

– Den största saneringen är Oskarshamns hamnbassäng. Det är den dyraste saneringen hittills med statliga medel. Den har varit aktiv länge men under 2015 kommer man börja jobba vidare med konkreta saneringsåtgärder där, säger Strauss till Ekot.

Oskarshamns hamn förorenades av gammal industri, bland annat en batterifabrik och kopparverk. I bottensedimentet finns bland annat PCB och dioxin, som är mycket giftigt och kan orsaka nervskador,

Där finns också arsenik, kadmium och bly - gifter som hotar livet i Östersjön. Hamnen beräknas ta flera år att muddra, och kosta ca en halv miljard, mer än hela årsanslaget för ett enda projekt.

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att se hur den som förorenat i högre grad ska betala en sanering. För det sker inte alltid i dag, även när det är känt vem som är ansvarig.

– Det kan ju vara komplicerade ansvarsförhållanden, där det finns någon som kan ta en del av kostnaden , men de har inte hela ansvaret Så det är en komplex historia. Men miljöbalken är tydlig när det gäller att det är förorenaren som ska betala, säger Carl Mikael Strauss på Naturvårdsverket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".