Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Samordnad rehabilitering hjälper strokepatienter bättre

Publicerat torsdag 29 januari 2015 kl 06.02
"Det ger mer att plocka ur diskmaskinen"
(2:08 min)
Kvinna plockar i diskmaskin. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
1 av 3
Bra träning. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Fysioterapeuten Anna Bråndal i Umeå har goda erfarenheter av att rehabilitera patienterna i hemmiljön. Foto: Åsa Sundman/SR.
2 av 3
Fysioterapeuten Anna Bråndal i Umeå har goda erfarenheter av att rehabilitera patienterna i hemmiljön. Foto: Åsa Sundman/SR.
Professor Lena von Koch vid Karolinska Institutet. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
3 av 3
Professor Lena von Koch vid Karolinska Institutet. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio

Om den som drabbats av en stroke skrivs ut snabbare och får en samordnad rehabilitering hemma, minskar behovet av hjälp och färre avlider i sviterna av stroken. Det visar en ny granskning av aktuell forskning. Men metoden är fortfarande ovanlig i Sverige.

– Den betyder att de här personerna får komma hem och träna det de behöver bli bra på i sin hemmiljö, säger Anna Bråndal som är fysioterapeut i Umeå, där man använder metoden.

– Till exempel ger det mycket mer att plocka ur diskmaskinen än att träna i handträningsbordet. Det kan vara lättare att känna att det blir meningsfullt och det blir tydligt vad det är de behöver lära sig igen, säger hon.

Det är Statens beredning för medicinsk utvärdering som granskat vad vetenskapen säger om rehabilitering efter stroke. Det handlar om äldre personer som fått måttliga funktionshinder efter en stroke och hur de bäst ska träna upp sina förmågor och återfå ett aktivt liv.

25 000 personer drabbas av stroke varje år i Sverige, så behovet är stort. Men också varierande. Anna Bråndal berättar om hur en strokepatient, som hade en brant trappa ner till duschen,efter träning med teamet kunde lära sig gå i trappan på nytt:

– Där hade vi möjlighet att träna i den här trappan med personen. Och den första gången patienten skulle duscha kunde vi vara med och förebygga fall och frakturer.

Resultatet av granskningen visar att patienterna gynnas av om det är ett och samma arbetslag som medverkar i hela rehabkedjan. Effekten blir att färre behöver hjälp och färre faktiskt avlider.

Men metoden med snabb utskrivning och samordnade insatser används bara på några få sjukhus i landet, säger professor Lena von Koch som är en av experterna bakom granskningen.

– Den är inte så vanligt förekommande i Sverige, just det här att teamet överbryggar och lär känna patienten redan innan utskrivning och sedan fortsätter rehabilitera i hemmet. Det var 13 sjukhus som angav att de hade detta.

Vad säger du om att det är en så liten andel och att stroke är så vanligt ändå i befolkningen?

– Ja, min egen uppfattning är att det här borde vara ett arbetssätt som skulle komma fler patienter tillgodo och att många fler skulle kunna ha glädje av det.

Fakta om stroke

Varje år drabbas 25 000 av stroke, det vill säga en hjärninfarkt eller en blödning i hjärnan. De flesta (ca 80 %) är över 65 år. Patienter som vårdas efter en stroke är den patientgrupp som kräver flest vårddagar i Sverige, och stroke är även den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna.

Det akuta omhändertagandet har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna, men den mer långsiktiga rehabiliteringen släpar efter.


Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har gått igenom de bästa vetenskapliga studierna om rehabilitering efter stroke och konstaterar att en metod som kallas 'tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö', ger bäst chanser att återgå till ett aktivt liv.

Den innebär tidig utskrivning och en fortsatt samordnad vård där arbetslag med flera yrkesgrupper följer patienten under hela vårdtiden. Det blir då färre som måste ha hjälp med vardagliga behov och färre som avlider enligt SBU.

Men på merparten av landets sjukhus används inte metoden. Enligt professor Lena von Koch, som är en av experterna bakom granskningen, kan det hänga samman med att vården har olika huvudmän.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".