Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få asylsökanden kan skickas tillbaka

Uppdaterat fredag 6 februari 2015 kl 11.41
Publicerat torsdag 5 februari 2015 kl 20.52
"Jag fick mina fingeravtryck tagna i Italien"
(1:55 min)
Asylsökande
Foto: TT

Det är få av dem som söker asyl i Sverige som kan skickas tillbaka till första asylland eftersom deras fingeravtryck inte finns registrerade i EU:s fingeravtrycksdatabas.

Även dem som finns registrerade väljer ofta att gömma sig hellre än att skickas tillbaka till Italien. Hela 57 procent avvek förra året. En av dem är Almas från Eritrea som lever gömd med sina två barn i Sverige.

– Jag fick mina fingeravtryck tagna i Italien och därför ska jag skickas tillbaka dit, men jag vill stanna i Sverige, här har mina barn en framtid, säger Almas.

Hon har en son på två månader och dotter som är två år som just har börjat på dagis. Almas har fått hjälp av kyrkan och av olika frivilligorganisationer att överleva som gömd i Sverige. Hon har levt under jorden i elva månader, nu fattas bara sju månader innan hon kan söka asyl igen.

Då gäller inte längre Dublinförordningen som säger att det är det första landet som en asylsökande kommer till i EU som ska pröva asylansökan, i hennes fall Italien, och hon kan då räkna med att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Och det är värt det trots det hårda livet som gömd, säger Almas.

– Jag är trött, säger hon, att leva utan pengar, utan mat, utan ett hem, det är tufft, säger hon.

Men trots det väljer hon precis som 57 procent av de konstaterade Dublinfallen att leva som gömd i Sverige hellre än att skickas tillbaka till ett annat EU-land.

Många av dem får hjälp av kyrkan och andra frivilliga organisationer, exempelvis den katolska hjälporganisationen Cartitas där George Joseph är flyktingansvarig.

– Antalet har ökat. Det är väldigt många som kommer via Italien framför allt, vi möter dem dagligen. De vill inte återvända till Italien på grund av att de inte får något stöd och de hamnar på gatan. Det finns inget mottagningssystem som fungerar i dagsläget i Italien.

Enligt George Joseph har de inte kapacitet att ta hand om de som gömmer sig, men samtidigt kan de inte blunda för utsatta barnfamiljer.

--De väljer mellan att stanna kvar ständigt på gatan i Italien och att stanna kvar 18 månader i Sverige i en extremt utsatt och påfrestande situation. Vi vill inte uppmuntra folk att stanna kvar på grund av att vi varken har möjlighet eller kapacitet att försörja de här människorna. Men när det är barnfamiljer som vänder sig till oss så kan vi inte heller blunda för att människorna finns här, säger George Joseph.

Martin Lindén, enhetschef på Migrationsverket, säger att det här gör att Dublinförordningen inte fungerar:

– Det är som det är, att folk väljer att söka asyl i vissa länder. Det är ju ett faktum att det ser ut som det gör. Vilket jag kan ha väldigt stor förståelse för. Förutsättningarna för ett välfungerande Dublinsystem är inte optimala, säger Lindén.

Men migrationsminister Morgan Johansson ser inte det faktum att 57 procent väljer att avvika som ett underbetyg för Dublinförordningen.

– De gör fel. Systemet innebär att du ska prövas i det land dit du kommer först och det måste vi nog ändå hålla på innan vi börjar laborera med några andra modeller, säger Johansson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".