Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Granskningen av storbanken HSBC

Publicerat måndag 9 februari 2015 kl 11.00
Ekonom: Skatteparadisen är ett avsevärt hot mot vår demokrati
(1:45 min)

I ett över sex månader långt samarbete har 140 journalister från 45 länder gått igenom över 100 000 hemliga nummerkonton från en av världens största banker, HSBC. Bland kontona hittades några av världens främsta politiker, ryska oligarker, rika kändisar som David Bowie och Tina Turner, men också Kung Mohammed VI av Marocko samt internationella narkotika- och vapenhandlare.

HSBC är en av världens största banker. De konton som nu läckt ut rör bankens rikaste och mest hemlighetsfulla kunder, de som valt att lägga sina tillgångar i Schweiz, ett land med en lång historia av att sätta bankkundernas intressen framför andra skattebetalares i de skattskyldigas hemländer.

Uppgifterna som Ekot, det internationella journalistnätverket ICIJ och den franska tidningen Le Monde har gått igenom, har sitt ursprung från en före detta HSBC anställd, Hervé Falciani, som 2008 lämnade över uppgifterna till franska skattemyndigheterna.

Kontona som läckt ut hör till HSBC specialavdelning för så kallad ”Private banking” där kunderna kallas ”high net worth individuals” – alltså personer med stora förmögenheter.

Kontona innehåller tillsammans summor på sammanlagt över 100 miljarder dollar, det motsvarar cirka 800 miljarder kronor, hela den svenska statsbudgeten, eller om man så vill den samlade ungerska bruttonationalprodukten.

Bland kontoinnehavarna finns några av världens rikaste och mäktigaste människor. Där finns också många med mycket rymligt samvete. De hemliga dokumenten blottlägger att HSBC gjort affärer med bland annat vapenhandlare som försett barnsoldater i Afrika med vapen.

Banken har även arbetat med personer som handlar med så kallade blodsdiamanter, det vill säga den typ av diamant som produceras i krigszoner och används som finansiering i väpnade konflikter i framför allt Afrika.

Bland namnen återfinns cirka 500 svenskar, som många har eller har haft hemliga nummerkonton hos HSBC. Ekot rapporterar separat om några av dessa kontoinnehavare.

Avslöjandet ger en liten inblick i den centrala roll det topphemliga schweiziska banksystemet spelar i att ännu i dag förse världens rikaste med möjligheter att diskret undkomma skatt i sina hemländer.

Förutom att ha gjort affärer med en rad personer som ägnar sig åt kriminell verksamhet har HSBC framförallt gjort det möjligt för sina klienter att undgå att betala hundratals miljoner dollar i skatt i sina respektive hemländer.

Det arbetet har varit synnerligen aktivt och små noteringar i anslutningar till bankkontona visar hur bankens tjänstemän ständigt erbjuder nya möjligheter att undkomma skatt. Hur man varnar för nya EU-lagar mot skatteflykt, hur man erbjuder och levererar anonyma kreditkort till diskreta adresser som kunderna uppger eller ombesörjer utbetalningar i mindre poster till banker i kundernas hemländer, också Sverige, som är svåra att spåra för skattemyndigheterna.

Många av bankens kunder har genom sina nummerkonton och med bankens hjälp helt undkommit att betala skatt – överhuvudtaget, någonstans.

Att bankindustrin hjälper till att undkomma skatt har enorma effekter på samhällen över hela jorden. Försiktiga uppskattningar av ledande forskare säger att så mycket som 60 biljoner kronor (60 tusen miljarder, eller 60 000 000 000 000 kronor) göms undan i skatteparadis och på nummerkonton. Pengar som normalt skulle bidragit till ägarnas hemländer med minst 1 600 miljarder kronor i skatt varje år.

– Offshoreindustrin (skatteparadisen) är ett avsevärt hot mot våra demokratiska institutioner och det  grundläggande sociala kontraktet i våra samhällen säger den franske ekonomen Thomas Piketty, författare till den uppmärksammade boken ”Kapitalet i det 21:a århundradet”

– Finansiell ogenomskinlighet är en av de främsta drivkrafterna för den tilltagande ojämlikheten i världen. Det tillåter en stor andel av de med högst inkomster och förmögenheter att betala försumbara skatter medan resten av oss betalar höga skatter för att kunna finansiera det samhället behöver för att utvecklas, säger Piketty.

Förutom rent kriminella har HSBC även hjälpt en rad kända fotbollsspelare, tennisstjärnor, cyklister, rockstjärnor, skådespelare i Hollywood, kungligheter, politiker och företagsledare.

Det är inte brottsligt i de flesta länder att ha konton i skatteparadis eller så kallade nummerkonton – konton som inte kan knytas direkt till kontohavarens namn. Och att ha ett konto på HSBC är inte en indikation i sig på att något brottsligt förekommit.

Några av de mest namnkunniga som ICIJ och dess 45 partners hittat bland bankens konton är:

* Gennadij Timtjenko, som fram till i våras, tillsammans med svensken Torbjörn Törnqvist stod som formell majoritetsägare i ett av världens största energihandelsbolag, Gunvor. I en omdiskuterad affär sägs Timtjenko ha sålt sin andel av Gunvor till Törnqvist dagen innan han fördes upp på den amerikanska sanktionslistan mot ryska oligarker efter invasionen av den Ukrainska halvön Krim.

* Vladimir Antonov, tidigare ägare i Spyker som i SAAB:s slutskede försökte ta över företaget. Antonov har tidigare ägt det engelska fotbollslaget Portsmouth FC. Antonov hade 65 miljoner dollar på sitt konto i HSBC, en bank han valde ”eftersom schweiziska banker erbjuder en bättre kundvård och är mycket mer flexibla än brittiska banker” som en talesman för Antonov uttrycker saken.

* Den brittiske musikern David Bowie uppgav något förvånande i ett svar till ICIJ:s samarbetspartner The Guardian att han ”varit medborgare i Schweiz sedan 1976”. Även Tina Turner gav 2013 upp sitt amerikanska medborgarskap för att kunna åtnjuta Schweizisk skatte- och banklagstiftning.

* Nuvarande och tidigare politiker från Storbritannien, Ryssland, Ukraina, Georgien, Kenya, Rumänien, Indien, Lichtenstein, Mexiko, Tunisien, Zimbabwe Rwanda, Paraguay, Djibouti, Senegal, Filippinerna och Algeriet.

* Rachid Mohamed Rachid, tidigare handelsminister i Mubaraks Egypten som flydde efter att diktatorn störtats. Rachid har kontroll över konton med över 30 miljoner dollar och har dömts i sin frånvaro för förskingring av allmänna medel.

* Den påstådda mellanhanden för Haitis förre president Jean Claude “Baby Doc” Duvalier som anklagas för att ha stulit över 900 miljoner dollar innan han flydde från Haiti, som är ett av världens fattigaste länder.

* Den syriske presidenten Bashar al Assads kusin Rami Makhlouf. Makhlouf kontrollerar konton med över 1,3 miljoner dollar varav ett formellt tillhör hans fru.

* Andra kändisar som Li Xiaolin, dotter till förre kinesiske ledaren Li Peng, mest känd för sin roll i massakern på Himmelska fridens torg och HKH Prins Michael av Kent den engelska drottningens kusin.

HSBC ville först inte kommentera uppgifterna från Ekot och de andra 140 journalister som samarbetet omfattar. Bankens jurister hotade till en början med rättsliga åtgärder för att förhindra publiceringen av informationen från kontona men lämnade till slut följande kommentarer:

”Den schweiziska bankindustrin arbetade tidigare på ett mycket annorlunda sätt jämfört med idag. Privata banker, inklusive HSBC antog att "ansvar för att betala skatter låg hos de enskilda klienterna".

”Vi kan nu bekräfta att HSBC:s riktlinjer för transparens och att följa uppsatta regler (”compliance culture and standards of due diligence ”) var avsevärt lägre än de är idag.”

Banken ”har under de senaste åren vidtagit omfattande åtgärder för att genomföra reformer och avsluta samarbetet med klienter som inte mötte de strikta krav som HSBC:s nya riktlinjer ställde, inklusive de där det fanns betänkligheter avseende skatteundandragande.”

HSBC lägger i sitt uttalande till att banken ”som ett resultat av denna re-positionering inom sektorn ”private banking” har minskat sin kundstock med nästan 70 procent sedan 2007.”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".