Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Medievanor bland barn har ändrats dramatiskt

Publicerat tisdag 10 februari 2015 kl 15.57
"Ringa, sms:a, gå in på Youtube"
(2:56 min)
Barn, läsplatta, dagis, skola
1 av 2
Foto: TT
Ulf Dalquist, verksamhetsansvarig för forskning och omvärldsanalyser forskningsansvarig vid Statens medieråd
2 av 2
Ulf Dalquist, verksamhetsansvarig för forskning och omvärldsanalyser forskningsansvarig vid Statens medieråd. Foto: Maria Repitsch

Barn och ungdomars medievanor har under de senaste åren förändras snabbt. Idag har nära nog alla 11-åringar en egen mobil med tillgång till internet.

Ulf Dalquist är forskningsansvarig vid Statens medieråd som presenterar ny forskning i dag, ungas vanor att hantera och behärska digitala medier har utvecklats snabbt.

– Man kan se att saker som 14-15-åringar gjorde för ett par år sedan gör 11-12-åringar i samma utsträckning idag, säger Dalquist.

I studien från Statens medieråd, med nära 5 000 barn och föräldrar visade resultaten på att barn och unga använder digitala medier allt mer i sin vardag.

Bland de riktigt små barnen, så små som 2-åringarna, hade nära hälften av barnen använt digitala medier. Då var det i regel föräldrar som satte på exempelvis en film eller ett spel på en läsplattan och gav det till barnet.

Klara är en av många 11-åringar som använder sin mobil till mycket.

– Ringa, sms:a, gå in på Youtube, kolla på olika program och serier och sånt, säger Klara.

Bland 15 åringarna var det en mindre andel som använde internet i mobilen för fem år sedan. I dag är det närmast alla.

– Visst ser det dramatiskt ut att i början på 2010 låg internetanvändningen i mobil på 10 procent bland 15-åringar. Idag är de upp i 80-90 procent.

Samtidigt som det idag är lätt för unga att söka efter information på nätet så kan det vara lika svårt för dem att avgöra vilken information som är sann eller falsk på exempelvis bloggar och hemsidor.

– Det här innebär inte bara att vi bär med oss all korrekt information utan också en massa dessinformation som sprids av till exempel kommersiella skäl eller av politiska skäl. Så det ställer väldigt mycket högre krav på individens förmåga till källkritik idag om man jämför med det traditionella mediesamhället med dagspress och tv-nyheter, säger Dalquist.

Bland 11-åringarna som Ekot talat med säger sig många vara medveten om att det finns uppgifter som är osanna på nätet, och man har idéer om hur man ska undvika att bli lurad.

– Det är fifty fifty, alltså hälften sant och hälften är bara skit. Jag tror inte på det allra knäppaste. Vissa saker är sant och vissa inte.

Hur vet du vad som är sant och inte sant?

– Alltså man kan ju kolla med nån förälder eller nånting om man är osäker.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".