Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Åklagare tveksamma till nya riktlinjer om häktestider

Publicerat onsdag 11 februari 2015 kl 11.05
"Man måste se över rättegångssystemet"
(3:56 min)
Foto: Anders Wiklund/TT, Annika af Klercker/SvD/TT
Riksåklagare Anders Perklev. Foto: Anders Wiklund/TT, Annika af Klercker/SvD/TT

För att minska isoleringen i svenska häkten och de långa häktestiderna, som är vanliga i dag, ska landets åklagare nu få nya riktlinjer. Men vilken skillnad riktlinjerna kommer göra är svårt att bedöma enligt Pär Andersson, chefsåklagare i Kristianstad.

Riktlinjerna syftar alltså både till att korta häktestiderna och minska omfattningen av de restriktioner som leder till att brottsmisstänkta kan vara inlåsta ensamma på sina rum nästan alla dygnets timmar.

– Det kan naturligtvis vara bra för de åklagare som ska börja sin bana och använda restriktioner, då har man ett dokument man kan gå in i och läsa. Men en gammal räv som jag som har varit med i så många år, tror jag inte det påverkar så mycket. Den strategin och tanken finns ju hos oss redan, så jag tror inte det påverkar så jättemycket, säger Pär Andersson, chefsåklagare i Kristianstad.

Riktlinjerna färdigställs nu och i stort handlar det om att utveckla hur åklagarna ska tolka lagen men det kommer också att finnas vissa praktiska skillnader, till exempel ska orsaken till varje enskild restriktion dokumenteras skriftligt.

Enligt flera åklagare som Ekot varit i kontakt med är det tveksamt om det här kommer att få effekt, flera säger att de redan idag arbetar på det här sättet.

Men interngranskningar inom åklagarmyndigheten har visat att det ofta saknas skriftlig dokumentation om skälen för restriktionerna.

Det är domstolarna som beslutar om åklagarna ska få sätta restriktioner på en person misstänkt för brott. Från advokathåll har kritiken länge varit att domstolarna alltför lätt går på åklagarnas linje och att åklagarna inte alltid gör tillräckliga bedömningar av om de verkligen behövs. Anne Ramberg, som är generalsekreterare för Advokatsamfundet, säger att det måste bli förändring.

– Det är ju som FN:s och Europarådets tortyrkommittéer säger. Det är ju faktiskt tortyr att ha en person häktad på ett så litet utrymme, utan kontakter med omvärlden i princip, med undantag för häktesvakten och sin advokat. Det är inte riktigt värdigt ett rättssamhälle.

Vad hoppas du att det här ska kunna leda till?

– Ytterst hoppas man ju dels att man inte ska ha folk häktade så länge, och dels att de personer som sitter häktade inte ska behöva bli utsatta för de här restriktionerna om det inte är absolut nödvändigt. Jag tror inte att alla beslut om restriktioner är nödvändiga, och framför allt inte att de är nödvändiga under så lång tid.

Enligt siffror från åklagarmyndigheten är det ungefär två tredjedelar av de som häktas i Sverige som har restriktioner, oftast under några veckor, men det finns också häktade som har restriktioner i många månader och i vissa fall i flera år.

Här sticker Sverige ut jämfört med andra länder och en förklaring till det är rättegångssystemet, där det läggs stor vikt vid vad som sägs under rättegången. Det gör att en misstänkt kan ha möjlighet att till exempel påverka ett vittne ända fram till rättegången.

Riksåklagare Anders Perklev säger till Ekot att han hoppas att riktlinjerna, som ska börja gälla den 1 april ska göra skillnad. Men han säger också att det kan behövas lagändringar, om man vill se en större förändring.

– Vill man åstadkomma en större förändring i användning av häktning och restriktioner så tror jag man måste se över rättegångssystemet och göra det möjligt att dokumentera uttalanden både från den misstänkte och målsägande tidigare under processens gång, och på så sätt sedan kunna lätta på restriktionerna, efter att man fått ett lite mer bindande uttalande.

– Men jag vet att det här är principfrågor och säkert också ganska kontroversiella frågor, så det är inget man kan ändra på kort sikt, men jag tror det är viktigt att man funderar på det här om man skulle kunna göra sådana förändringar av rättegångssystemet, säger riksåklagare Anders Perklev.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".