Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler ungdomsjobb om fler företag får anställa

Publicerat torsdag 12 februari 2015 kl 05.09
Få har fått ett YA-jobb
(2:10 min)
Filip Carlson som gått elprogrammet är en av dem som jobbat som lärling i så kallat YA-jobb. Det är betydligt färre som har det än vad målet var. Foto: Rebecka Uhlin/TT.
Filip Carlson som gått elprogrammet är en av dem som jobbat som lärling i så kallat YA-jobb. Det är betydligt färre som har det än vad målet var. Foto: Rebecka Uhlin/TT.

Satsningen på att få in unga på arbetsmarknaden i yrkesintroduktionsanställningar går fortfarande trögt. Från arbetsgivarhåll kommer nu krav på att anställningsformen ska öppnas upp också för företag utan kollektivavtal för att kunna växa.

– Vi behöver få fler kollektivavtal om yrkesintroduktionsanställningar och på sikt också fundera på hur vi kan få in företag som saknar kollektivavtal i den här reformen, och ge dem möjlighet att ta del av det ekonomiska stödet för YA, säger Patrik Karlsson som arbetar med arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv.

Det pratades om den nya stora lärlingsreformen på svensk arbetsmarknad. Är det överskattat hur stort detta kan bli?

– Ja, den initiala förhoppningen om 30 000 personer på sikt tyckte vi var orealistisk, och det tror jag verkligheten så här långt visar att den sannolikt är.

I drygt ett år har arbetsgivare kunnat anställa personer under 25 år på yrkesintroduktion, YA. Det är statligt subventionerade anställningar med lägre lön kombinerat med utbildning. Den långsiktiga ambitionen för den förra regeringen var 30 000 jobb, i slutet av januari var de 880 stycken.

YA-jobben bygger på avtal mellan fack och arbetsgivare i olika branscher. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv tycker att det är begränsande. Patrik Karlsson menar också att regeringens planer på att höja arbetsgivaravgifterna för unga kan ta död på YA.

– Det kommer göra det mindre attraktivt att anställa unga inom YA, och vi är rädda att det kommer ta knäcken på YA och bryta ned kurvan som är på väg upp, säger han.

Tvärtemot Svenskt Näringsliv tycker regeringen att kollektivavtal ska vara ett måste för YA-jobb.

– Börjar man säga att även de utan kollektivavtal ska kunna anställa så här löser man upp det som var fundamenta i modellen, att det finns en samsyn mellan parterna, säger Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet.

Utan kollektivavtal finns det, enligt Irene Wennemo, ingen som kan garantera att utbildningsdelen i anställningen blir tillräckligt bra.

Höjda arbetsgivaravgifter blir en marginell förändring för YA-jobben som är kraftigt subventionerade, säger hon. I stället lyfter hon fram att till exempel restaurangbranschen där många unga börjar sitt yrkesliv måste få ett avtal.

– Det vore bra om avtal kunde slutas i en del sektorer som ännu inte har avtal som till exempel hotell- och restaurang, säger Irene Wennemo.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".