Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Därför fick Maud Olofsson sparken

Publicerat lördag 14 februari 2015 kl 12.00
Mikael Damberg om Maud Olofsson
(1:13 min)
Delad bild: Maud Olofsson och Mikael Damberg. Foto: Leif R Jansson/TT samt Anders Wiklund/TT.
Foto: Leif R Jansson/TT samt Anders Wiklund/TT.

Nu bekräftar näringsminister Mikael Damberg att det var förra centerledaren Maud Olofsson vägran att svara på frågor i Konstitutionsutskottet om Nuonaffären som ligger bakom att hon nu får lämna gruvbolaget LKAB:s styrelse. Det är viktigt att styrelseledamöter har ett stort förtroende, menar han.

– Att Maud Olofsson valde att inte komma till konstitutionsutskottet och reda ut alla turer kring Nuonaffären som har kostat svenska staten och skattebetalarna enormt mycket pengar, det har inte ökat förtroendet.

Nuonaffären handlar om statliga Vattenfalls köp av ett holländskt kraftbolag för närmare 90 miljarder kronor, ett bolag som idag bara är värt ungefär hälften så mycket. Maud Olofsson själv tycker att man ska hålla isär vad man gjort som politiker och hur man skött arbetet i en bolagsstyrelse

– De här bolagen representerar väldigt stora värden. Det är vi skattebetalare som äger dem. Och vi måste ha de bästa styrelserna för varje enskilt bolag. Och då ska man utvärderas utifrån det och ingenting annat.

Men näringsminister Mikael Damberg håller inte med.

– När det handlar om att sitta i ett statligt bolags styrelse så handlar det också om förtroende. Och det är riksdagen och svenska folket som ytterst är ägare till LKAB. Och då påverkas det förtroendet ifall man som minister eller före detta minister väljer att inte komma till riksdagen och svara på frågor om Sveriges största skandalaffär, Nuonaffären.

Att Maud Olofsson nu får sparken från LKAB:s styrelse får henne att misstänka att den nya regeringen kommer att ta mer partipolitisk hänsyn vid utnämningar till statliga bolagsstyrelser.

– Så var det före 2006 när jag fick ta över. Och det inte bra för bolagen, säger Olofsson.

– Det får stå för Maud Olofsson, svarar Mikael Damberg. Det kommer säkert att finnas både socialdemokratiska och borgerliga styrelseledamöter i de statliga bolagen också framöver. Men det handlar om att ha förtroende och även kunskap och kompetens när man sitter i statliga bolagsstyrelser.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".