Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Intern kritik mot polisledningen för Kvinnoregistret

Publicerat onsdag 18 februari 2015 kl 11.47
"De fick ju information"
(2:13 min)
Kvinnoregistret. I polishuset i Flemingsberg förvarar Södertörnspolisen det hemliga kvinnoregistret. Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
Kvinnoregistret. I polishuset i Flemingsberg förvarar Södertörnspolisen det hemliga kvinnoregistret. Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio

Det kommer kritik mot Stockholmspolisen idag, efter Ekots avslöjande om att polisen för flera år sedan fick flera larm om tveksamma register i Södertörn, där det kontroversiella kvinnoregistret fanns. Christer Sjöblom är chef för polisens säkerhetsavdelning och en av de få som redan för över två år sedan försökte få fram sanningen.

– Det var väl att man skulle se på det från en annan infallsvinkel. Om det kunde röra sig om eventuellt tjänstefel från någon polisanställd, så ansåg väl vi att man borde kunna göra mer.

Och då hade kanske registret uppdagats tidigare?

– Ja, det är väl inte osannolikt i alla fall.

Redan för två och ett halvt år sedan började larmen om tveksamma register i Södertörn komma in till polisledningen i Stockholm. Brev och till länspolismästarens kansli, som Ekot begärt ut, visar att en kriminalinspektör, Kickis Åhré Älgamo, 2012 larmade om hur känsliga personuppgifter om misshandlade och hotade kvinnor behandlades i datafiler. Älgamo vill inte ställa upp på intervju i Ekot, men vi har begärt ut ett förhör som hölls med henne 2013, där hon lade fram fakta.

- Det här är personuppgifter av känslig karaktär. Det är alltså av mycket känslig karaktär eftersom det också är målsägares sårbarhetsfaktorer. Det är, ska man säga, data, upprättade register eller en databas - eller vad man nu benämner det vid.

Säkerhetschefen Christer Sjöblom var en av de få inom polisen som redan då reagerade på det här. Han skrev för ett par år sedan ett skarpt förmulerat brev till internutredningsenheten, där han bad dem gå till botten med uppgifterna.

– Det är möjligt att man skulle ha kunnat gjort mer, säger han.

Tycker du att det finns information som leder åt det hållet, i de ursprungliga breven?

– De fick ju information, det kan man ju inte säga annat.

Under två års tid hann två internutredningar och en extern utredning angående forskning i Södertörn läggas ned, trots informationen som fanns att tillgå. Det visar dokument som Ekot gått igenom. Vid ett tillfälle på vägen tappades också en utredning bort under drygt tre månader.

Ingrid Helmius är doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet.

– Jag vill inte bli cynisk och jag är inte konspiratoriskt lagd. Men man undrar ju vad som ligger bakom den här nästan uppenbara oviljan att gå till botten med något som verkar vara fel.

Kan det vara att någon inte vill att det ska gås till botten med?

– Jag vill inte komma till den slutsatsen. Men det är ju klart att det ligger ju alldeles för nära till hands, säger Ingrid Helmius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".