Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nu får militär hjälpa svensk polis vid terrorangrepp

Publicerat fredag 20 februari 2015 kl 04.05
Försvarsmakten får polismans befogenhet
(2:34 min)
Svensk militär och polis. Foto: TT
Svensk militär och polis. Foto: TT

Från och med nu finns inga hinder för militären att hjälpa polisen vid ett terrorangrepp. Det skulle kunna innebära skydd av religiösa byggnader, underrättelse eller stridande på gator. Inrikesminister Anders Ygeman understryker dock att det handlar om situationer när polisen själv inte har nog resurser.

– Man skulle kunna tänka sig en terrorattack mot ett eller flera kärnkraftverk där polisen saknar resurser att skydda de andra kärnkraftverken.

Lagen från 2006 gjorde det möjligt för polisen att be om stöd från Försvarsmakten vid en terrorsituation.

Men redan 2007 beslutade den förre rikspolischefen att begränsa det militära stödet till luft- och sjöstrider.

En ny tolkning av lagen gör nu att polisen från och med 1 februari kan be militären om hjälp med att säkra byggnader, underrättelse, it och bombskydd och stridande personal.

Håkan Wall, chef vid Rikskriminalpolisens ordningspolisenhet, beskriver frågan som svår och känslig.

– I den här lagstiftningen får försvarsmakten polismans befogenhet, och med polismans befogenhet följer ju möjlighet, och i vissa fall skyldighet att använda våld och tvång.

Det närmare samarbetet är fortfarande i sin linda, men kommer bland annat innebära att militär och polis övar tillsammans.

De försvarsmaktsanställda som ska användas för en terrorsituation ska genomgå en polisiär utbildning som beräknas ta mellan en och två veckor.

– Det är polislagen, våldsanvändning, proportionalitetsprinciper och annat som styr polisens handlande ute på gatan.

För att försvaret ska kallas in krävs enligt lagen att regeringen lämnar sitt medgivande. Men vid brådskande fall, som kan innebära fara för människors liv eller omfattande förstörelse, räcker det att Rikspolisstyrelsen underrättar regeringen om insatsen.

Vänsterpartiets ledamot i Försvarsutskottet, Stig Henriksson, är skeptisk till den nya tolkningen av lagen.

Enligt Henriksson finns är det bland annat en principiell fråga. Men han är också tveksam till det rent praktiska, huruvida militären kommer klara av polisiära uppgifter.

– Även med all respekt för en till två veckors utbildning så tror jag inte att man på polishögskolan anser att man är fullfjädrad vid det laget. I min föreställningsvärld lär det väl oftare vara brådskande fall än att man kan vänta på ett regeringsbeslut, och återigen har man kommit en bit ifrån grundtanken, säger Stig Henriksson.

Ända sedan svensk militär sköt ihjäl fem demonstranter i Ådalen 1931 är frågan infekterad i Sverige. Polischefen Håkan Wall menar dock att den kopplingen inte är relevant i dagens kontext, även om han har förståelse för att frågan kommer upp.

– Helt förståeligt för det som hände då är oerhört tragiskt och ett sår i Sveriges historia så att kopplingen är naturlig, men jag tycker inte längre att den är relevant.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.