Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förslag om asylboenden kritiseras

Publicerat fredag 20 februari 2015 kl 09.03
"Vi är otroligt besvikna över den här formeln"
(2:18 min)
Exteriör av Migrationsverket i Stockholmsförorten Märsta. Foto: Maja Suslin/TT.
Foto: Maja Suslin/TT.

Migrationsverket har föreslagit att förändra upphandlingen av asylboenden för att mottagandet av asylsökande ska bli jämnare mellan kommunerna. Tanken är att boenden i kommuner där det redan finns många asylsökande ska sållas, men förslaget har varit ute på remiss och möts av en hel del kritik.

Framförallt kritiseras förslaget för att det inte hjälper kommuner som redan har ett stort mottagande av flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Det gäller exempelvis Södertälje.

– Vi har ett så enormt stort ansvar för svenskt flyktingmottagande, därför är det mycket underligt att Migrationsverket inte hittar en formel där Södertälje och andra kommuner med stort flyktingmottagande kan undantas från anläggningsboenden. Så vi är otroligt besvikna över den här formeln, säger Boel Godner (S) som är kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.

Migrationsverket har pekat ut ett antal kommuner där man anser att man inte ska placera fler asylsökande just nu. För att undvika att det ändå blir så vill Migrationsverket lägga på ett tillägg på alla anbud som kommer in om boenden i de här överetablerade kommunerna.

De här anbuden ska helt enkelt bli så dyra att de förlorar upphandlingen, men förslaget väcker kritik. Även SKL, Sveriges kommuner och landsting, är kritiskt till att Migrationsverket inte räknar in kommunens hela flyktingmottagande.

Det säger Anders Knape (M), ordförande för SKL. Han anser att 40 kommuner borde undantas från upphandlingarna, inte 14 som Migrationsverket anser att det rör sig om: 

– Vi vill gärna se lite skarpare verktyg än de som är redovisade här. Vi vet att de försöker efter bästa förmåga men vi skulle gärna vilja att man gick längre, säger han.

Men Villis Åberg som är ansvarig för boenden och upphandlingar på Migrationsverket försvarar den här modellen. Migrationsverket kan inte räkna in de som inte längre Migrationsverket utan kommunerna har ansvar för, menar han:

– De kan inte räkna in alla som har kommit tidigare och lämnat våra system. Det är det som det handlar om.

Men det finns annan kritik också: att upphandlingarna skulle bli krångligare, tilläggsbeloppet är för lågt och att kommunerna fortfarande inte kommer att informeras om ett nytt boende när alla beslut redan är fattade. Möjligheten att komma med synpunkter var för kort. Många frågar sig också om det ens är förenligt med lagen att salta ett bud vid en upphandling.

Ja, säger Björn Bergström som är chef på enheten för upphandlingsstöd på Konkurrensverket, men det måste vara tydligt varför man gör det och frågan är, resonerar han, om inte Migrationsverket behöver förtydliga det:

– Det kan till exempel vara så att utav de asylsökande som kommer, de som är barn, de behöver tillgång till skola. Och om en kommun då har för många asylsökande redan så att de i praktiken inte kan erbjuda en vettig skolgång, då får den kommunen ett belastningspris. Då är det andra kommuner som går före, säger Björn Bergström. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".