Sametinget har ingen egentlig makt

Publicerat söndag 8 maj 2005 kl 12:57

Nästa söndag, den 15 maj, är det val till Sametinget, som inte har någon egentlig makt som andra folkvalda parlament. Uppgiften är istället att verkställa de beslut som fattats av riksdag och regering.

Ett svårt uppdrag då samiska intressen ofta krockar med den svenska statens, säger Johan Eriksson, statsvetare på Södertörns högskola.

– Det blir ju väldigt svårt att sitta i sametinget och genomföra beslut som fattats av den svenska staten som går emot deras egna intressena. Det kan nog ibland uppfattas som om man arbetar för sin fiende, säger han.

Svårt att genomdriva vallöften
Cecilia Önnhall har suttit som ledamot i sametinget de två senaste mandatperioderna men drar sig nu tillbaka från samepolitiken. Sametingets dubbla roll som parlament och myndighet gör det svårt att genomdriva den partipolitik och de vallöften som ges innan valet, säger hon.

– Vi kan ju inte i så många frågor säga att det här vill vi göra och sedan genomföra det. Det finns någon sådan fråga men inte många, säger Cecilia Önnhall.

Begränsad makt
Sametingets makt är ytterst begränsad. Tinget bestämmer hur ett antal statliga miljoner till samisk kultur ska förmedlas och betalar ut ersättning för viltskador, men så mycket mer kan de inte bestämma på egen hand.

Tingets viktigaste uppgift är att ta tillvara på samiska intressen som till exempel samiska rättigheter till mark, jakt eller fiske. Alla partier i sametinget driver sådana frågor men staten är inte redo att ge alltför mycket makt till sametinget då sådana rättigheter rör andra än bara samerna.

Trots problemen med sametingets dubbla roller tror Johan Eriksson att Sametingets roll och organisation är så bra som den kan vara just nu.

– Det är ju bättre att ha ett sameting än att inte ha det. Nu har ju samerna en institution, en direkt kanal för att kunna förhandla med den svenska staten, säger han.

Cecilia Önnhall tycker att det är viktigt att de olika samepartierna driver just sina frågor inför valet men i slutändan är det ofta nödvändigt att sametinget enas kring vad som är viktigast att förhandla med staten om.

”Blir förhandlingar”
– Det är ju så att mycket av det vi vill genomföra är sånt vi måste arbeta med utifrån att sametinget gemensamt kan kräva det av staten. Sedan blir det förhandlingar för att komma fram till en bra lösning, säger Cecilia Önnhall, ledamot i Sametinget.

Sven Rönnqvist, Umeå
sven.ronnqvist@sr.se

Skriv ut

Dela