Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mer stöd till begåvade barn i skolan

Publicerat fredag 13 mars 2015 kl 05.10
"Jag gillade verkligen inte skolan"
(2:17 min)
elever räcker upp handen
Foto: Jessica Gow / TT

Barn med särskilt hög begåvning får paradoxalt nog ofta problem i skolan. Därför pågår nu flera olika satsningar för att öka stödet i skolan till de barnen.

Trots att de här så kallat "särskilt begåvade" barnen egentligen har väldigt goda förutsättningar att ta till sig kunskap, så är det inte ovanligt att skolgången blir problematisk.

För 12-årige Oscar Magnusson i Kristinehamn blev början av lågstadiet en dålig upplevelse.

– Jag gillade verkligen inte skolan alls, säger Oscar.

Hans mamma Adina Schnelzer Magnusson berättar att Oscar var understimulerad, vilket ledde till problem.

– Han kunde ju redan de saker som de andra barnen behövde lära sig. Så han hittade på andra saker och straffade ut sig och tillbringade ganska mycket tid i korridoren, berättar hon.

När Oscar gick i tvåan hade hans föräldrar insett att han var ett så kallat särbegåvat barn, alltså att han hade en hög begåvning och därför blev uttråkad i skolan. De lyckades då få skolan att gå med på att låta Oscar läsa matte med dem som var två år äldre och alltså gick i fyran.

– Det var som att vända på en hand! Han mådde bra och det var roligt och stimulerande, säger Adina Schnelzer Magnusson.

Kunskapen om vad särskild begåvning innebär är låg ute på skolorna, och därför förstår många lärare inte att det finns barn som behöver utmanas mer för att trivas och klara skolan. Det säger Elisabet Mellroth, gymnasielärare i Karlstad som specialiserat sig på särskild begåvning. Hon berättar om en elev hon själv hade, som inte gjorde någonting på lektionerna.

– Efter mycket om och men insåg jag att hon redan kunde allt jag gick igenom. Hon hade redan läst igenom alla gymnasiekurser i matematik och satt av tiden helt enkelt, säger hon.

Enligt en vanligt definition av vad det innebär att ha en sådan begåvning som kan kallas "särskild begåvning" så handlar det om mellan två och fyra procent av befolkningen som kan räknas dit.

– Tittar vi på en skola med 100 elever, så betyder det naturligtvis att vi har två till fyra elever där, säger Elisabet Mellroth.

Den senaste tiden har det börjat hända en del för att öka kunskapen om de här eleverna. SKL, Sveriges kommuner och landsting, gav tillsammans med några kommuner förra året ut en handlingsplan och Skolverket jobbar just nu med att ta fram ett stödmaterial till skolorna. I slutet av april ska Skolverket vara färdigt med det arbetet.

Att det kan betyda mycket för en understimulerad elev att utmanas kan 12-årige Oscar Magnusson vittna om. Så här berättar han om hur han kände när han nyligen gick med i en matematikklubb som Elisabet Mellroth startat i Karlstad

– Jag kände så här: det här är väldigt svårt... jag älskar det! Jag var jätteglad över den känslan.

Läs gärna i kommentarsfältet om våra lyssnares egna erfarenheter

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".