Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner på Cementa industri med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gotland.
(Publicerat igår kl 19.24)

Tomas Ramberg: Extravalet som inte blev av

Publicerat söndag 22 mars 2015 kl 07.11
Gustav Fridolin (MP) bredvid statminister Stefan Löfven meddelade att extraval skulle hållas i Sverige 22 mars 2015. Foto: TT
Gustav Fridolin (MP) bredvid statminister Stefan Löfven meddelade att extraval skulle hållas i Sverige 22 mars 2015. Foto: TT

I dag skulle Sverige gått till val om inte det aviserade extravalet ställts in som en följd av Decemberöverenskommelsen. Men gåtan bakom valet som inte blev av väntar fortfarande på ett svar, skriver Ekots inrikeskommentator Tomas Ramberg.

Det konstiga är inte att extravalet ställdes in. Det konstiga är inte heller att Stefan Löfven utlyste det. Den obesvarade gåtan är i stället varför han alls tilläts utlysa ett extraval.

Den andra och tredje december 2014 var omtumlande dygn i de politiska kvarter som styr Sverige. Den andra gjorde Sverigedemokraterna klart att regeringen inte skulle få stöd för sin ekonomiska politik.

Beskedet kom inte helt oväntat. De senaste dagarna hade det stått alltmer klart vart SD lutade och spekulationerna om hur statsministern skulle svara var i full gång. Skulle han avgå eller rentav ta till den för Sverige ovanliga åtgärden att satsa på ett extraval? Själv avslöjade han inget utan höll alla dörrar öppna.

Allianspartierna svarade sturskt på SDs beslut. Vi tänker rösta på vårt budgetförslag och inte förhandla med Stefan Löfven om hans budget, var budskapet när allianskvartetten anlände till Rosenbad kvällen den andra december. Däremot ville de gärna diskutera hur minoritetsregeringar skulle få det lättare i framtiden.

Det var uppenbart att Alliansen såg en seger för sin budget som en stor politisk möjlighet. Ett sätt att skaffa sig ett överläge i den förhandling som skulle bli nödvändig när Stefan Löfven tvingades avgå. De tänkte inte komma till Löfven och be om samarbete.

I stället skulle statsministern avgå. Riksdagens talman skulle försöka få fram en regering som kunde få igenom sin politik.

De borgerligas budget gällde nu och det vore därför logiskt att frågan gick till en borgerlig regeringsbildare. Och då var det Löfven som skulle få komma till de borgerliga. Då skulle det visa sig om hans tal om samarbete var något värt eller bara gällde om det tryggade hans egen makt.

När talmannen slagit klubban i bordet och fastställt budgetbeslutet på eftermiddagen den tredje december gick minuterna utan att något hände.

Så småningom utlyste statsministern en presskonferens. Men från de borgerliga var det tyst. Strategiskt lagda socialdemokrater och miljöpartister satt med andan i halsen. Varför skyndar sig inte Löfven? Alliansen kan ju klippa till med misstroendeomröstning vilken sekund som helst!

Men alliansledarna lät Stefan Löfven styra händelseutvecklingen. Samma kväll kunde han med Gustaf Fridolin vid sin sida berätta att Sverige skulle gå till extraval den 22 mars 2015. 

De borgerliga ledarna tappade därmed initiativet. Men de kunde fortfarande lätt ha stoppat extravalet.

Löfven hade inga lagliga möjligheter att besluta om det förrän 29 december och det fanns därför gott om tid för riksdagen att avsätta statsministern.

I stället meddelade centerledaren Annie Lööf på Twitter att Centern gärna tog upp den "röda handske" som Löfven kastat.  En efter en följde alliansledarna som alla sa sig se fram emot ett val.

Det var knappast sant. Tvärtom fruktade flera av dem en ny valrörelse. Moderaterna var sargade och ledarlösa. Folkpartiet och Kristdemokraterna hade nyss lidit svåra valnederlag och stod med tomma kampanjkassor.

Så frågan är varför alliansledarna lät Stefan Löfven styra processen. Att först rösta ner regeringens budget men sen inte fullfölja med att avsätta regeringen verkar ologiskt. Och gav dessutom Stefan Löfven ett överläge.

Fredrik Reinfeldt var fortfarande Moderaternas ordförande den andra och tredje december. Han skriver som bäst på sina memoarer. Kanske får vi svaret där.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".