Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skuldsatta koncerner får miljon­belopp för att starta asylboenden

Publicerat tisdag 24 mars 2015 kl 06.08
"Jag känner igen det upplägg du beskriver"
(2:19 min)
Migrationsverket. Foto: Maja Suslin/TT.
Foto: Maja Suslin/TT.

Migrationsverket har betalat ut miljonbelopp till företag som ingår i koncerner som har stora skulder hos Kronofogden. Bolagen kan få uppdragen genom att flytta sin verksamhet mellan olika dotterbolag.

Varje månad betalar Migrationsverket ungefär 100 miljoner till olika företag som driver asylboenden. Enligt upphandlingsreglerna får Migrationsverket utesluta företag som har skulder hos Kronofogden, men inte om skulderna ligger i ett annat bolag i koncernen.

Det gör det möjligt för ett skuldsatt företag att bolla över verksamheten till ett systerbolag.

– Det är inte personerna utan det är bolaget som sådant man får titta på, säger Björn Andrén, upphandlingsstrateg på Migrationsverket.

– Finns det inga skatteskulder och bolaget har kreditrating då kan inte vi bry oss om att det finns andra koncernbolag eller om det finns personer i bolaget som är straffade eller har skatteskulder. Det får vi inte ta hänsyn till, vi är styrda av lagen, säger han.

Skuldsatta företag kan alltså flytta sin verksamhet mellan olika dotterbolag för att kunna få nya uppdrag av Migrationsverket.

Mats Nilsson är platsansvarig för ett asylboende i Västmanland. Bolaget som sedan 2013 har ett avtal med Migrationsverket är skuldfritt. Men tidigare sköttes verksamheten av ett systerbolag som sammanlagt har haft en halv miljon i skulder, och de sista skulderna betalades först i slutet av 2014.

– Jag är firmatecknare fortfarande, det är jag som äger bolaget, säger Mats Nilsson.

Men det finns ingen verksamhet i bolaget?

– Ingen alls, helt nollad. Det är därför det ska upplösas. För vi hade det som driftbolag förut men det har vi inte längre.

Hur kommer det sig att ni inte fortsatte i det bolaget, var det just för att det var skuldsatt?

– Ja, det var det, säger Mats Nilsson.

Att verksamheten läggs över i ett annat bolag verkar inte vara ett undantag när det gäller upphandling av asylboenden.

Ekot hittar flera andra fall där antingen andra bolag i samma koncern eller personerna i bolagsstyrelsen har stora skulder.

När Ekot kontrollerar de 200 avtal som Migrationsverket har för tillfälliga asylboenden så finner vi dessutom flera bolag som själva har haft hundratusentals kronor i skulder hos Kronofogden kort innan de skrev avtal med Migrationsverket.

Den här bilden bekräftas av Björn Andrén på Migrationsverket som på en direkt fråga håller med om att det nästan kan liknas vid ett bulvanupplägg.

– Ja, man kan ju inte utesluta att det är så absolut. Det är väl vår analys också. Vi kontrollerar de som lämnar anbud man jag känner igen det upplägg du beskriver, att det är så att det startas nya bolag.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".