Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Migrationsverket känner sig bakbundet

Publicerat tisdag 24 mars 2015 kl 15.44
"Regelverket sätter ramarna"
(2:25 min)
Foto: Anders Wiklund/TT
Foto: Anders Wiklund/TT

I dag kan staten betala ut miljonbelopp till svårt skuldsatta koncerner som driver asylboenden. Migrationsverket säger att det inte går att ställa hårdare krav på företagen eftersom myndigheten begränsas av lagen om offentlig upphandling.

Björn Bergström på Konkurrensverket tror att Migrationsverket kan hitta sätt att vara tuffare.

– I dagsläget tror jag att det bästa sättet att komma till rätta med det här är avtalsvägen. När man tecknar ett avtal så måste man arbeta väldigt hårt med uppföljning. Det ställer stora krav på den myndighet som gör upphandlingen så att organisationen ställer krav och gör uppföljning, säger Björn Bergström.

Att företag tidigare har haft stora skatteskulder, att de har skuldsatta syster-, dotter-, eller moderbolag, eller att företagets ledning har kritiserats för att ha skött annan verksamhet dåligt. Det räcker inte för att Migrationsverket ska kunna missgynna företaget i en upphandling av asylboenden.

Migrationsverket får inte heller rutinkolla om anbudsgivarna har begått några brott. Det här regleras av lagen om offentlig upphandling.

Björn Bergström på Konkurrensverket håller med om att Migrationsverket har små chanser att på förhand utesluta företag ur upphandlingarna.

– Relativt små möjligheter, tror jag faktiskt. Det här är dilemmat, Migrationsverket ser en risk för att det här ska spilla över på hur företagen utför sin tjänst i slutänden eller hur de asylsökande uppfattar Migrationsverket.

Under dagen har Ekot bland annat rapporterat om hur svårt skuldsatta företag kan bolla över sin verksamhet till ett systerbolag för att få starta asylboenden.

Björn Andrén är upphandlingsstrateg på Migrationsverket och han känner att myndigheten ibland är bakbunden av lagen om offentlig upphandling.

– Jo, men alltså så är det ju. Det regelverk som vi har att använda, det sätter ramarna. Det ska man veta om att lagen om offentlig upphandling är i huvudsak en skyddslagstiftning för leverantören för att öka konkurrensen på marknaden. Och det gör att det finns saker som vi som myndighet inte tycker är jättepositivt. Men det är en balans mellan oss och leverantören.

Även från politiskt håll problematiseras lagen. Monica Green är socialdemokratisk ledamot i finansutskottet och hon säger att det pågår ett arbete för att förbättra lagstiftningen.

– Ja, det finns ett stort intresse och ambition att förbättra det hela. Vi behöver sätta tydligare krav. Det finns en mängd saker som inte har fungerat hittills, säger Monica Green.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".