Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Friskolor får mer betalt än vad kurserna kostar

Publicerat söndag 29 mars 2015 kl 12.15
Friskolor tjänar pengar på kryphål
(2:30 min)
Röjningsarbete i förstörd skog efter en storm. Foto Ola Andersson/Scanpix.
Friskolorna får betalt för kurser i att hantera stora skogsmaskiner, men erbjuder istället djurkurser. Foto Ola Andersson/Scanpix.

Fristående gymnasieskolor kan idag tjäna stora pengar på att erbjuda mindre kostsamma kurser inom ramen för naturbruksprogrammet. Det kan till exempel handla om att erbjuda hundträning i stället för kurser i att hantera stora skogsmaskiner. En ny utredning föreslår nu att systemet ska ändras.

Bengt Weidow är undervisningsråd vid Skolverket med ansvar för naturbruksprogrammet, och han säger att det finns skolor som utnyttjar systemet idag.

– Vi tycker inte det är bra, det är inte så systemet är tänkt att fungera, och det gjorde det inte heller de första åren, men någon upptäckte en lucka i systemet och utnyttjade det på det här viset och det är inte bra, säger Bengt Weidow.

Skolor som erbjuder naturbruksprogram har idag rätt till ersättning på mellan 174 000 och 229 000 kronor per elev, enligt Skolverkets riksprislista. Naturbruksprogrammet finns i fyra inriktningar - skog, lantbruk, trädgård och djur, och högst ersättning ges för elever på inriktningen skog.

En granskning som Dagens Nyheter gjort visar att bland friskolor som erbjuder skogsinriktningen, är det få som ger en dyr kurs som maskinförarutbildning. Bara fyra av 20 friskolor gör det. Bland kommunala eller landstingsdrivna skolor erbjuder 17 av 20 kursen.

Flera friskolor erbjöd i stället till exempel häst- och hundkurser och i något fall äventyrsturism, skriver Dagens Nyheter.

Enligt Bengt Weidow är det här fullt möjligt eftersom reglerna idag bara kräver tre specifika kurser för inriktningen, totalt 300 gymnasiepoäng. Utöver det finns en fördjupningsdel på 900 poäng, där skolorna kan välja mellan en rad olika kurser.

– Det gör det möjligt att har man exempelvis inriktningen skog, med tre kurser där, så kan man faktiskt rent formellt lägga ett antal djurkurser under skog och ändå gör man inte fel, men som sagt, det är inte så det är tänkt, säger han.

Bengt Weidow säger att han känner till en handfull skolor som valt att göra så här. Problemet tas upp i en statlig utredning som i fredags lämnades över till regeringen. Där föreslås att reglerna ska ändras, så att 600 poäng, eller sex delkurser, måste vara specifika för programmets inriktning. Det skulle i så fall innebära att utrymmet för att stoppa in andra kurser minskar, och det är bra, säger Bengt Weidow.

– Då torde det bli väldigt eller helt ointressant för skolor att tvingas ha 600 skogliga poäng och endast 600 poäng med djur. Ett sånt förslag, om det genomförs, får effekten att det i praktiken blir omöjligt med den här avarten, om vi kallar det för det.

Utredningen föreslår också att naturbruksprogram med inriktningen djur delas upp i antingen inriktning mot häst eller sällskapsdjur. Tidigare har det kommit kritik mot att ersättningen är densamma oavsett vilket djur som avses, trots att hästutbildningar är betydligt dyrare att hantera än hundar eller andra smådjur.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".