Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lån och bedrägerier finansierar terrorresor

Publicerat måndag 22 juni 2015 kl 03.20
"Tar så många lån de hinner på samma gång"
(2:30 min)
Tre bilder, ett sms där någon fått ett lån beviljat, en maskerad man med gevär och Säkerhetspolisens skylt.
Lån och bedrägerier finansierar terrorresor.Foto: Mikael Sjödell/Sveriges Radio, STR/AP, Henrik Montgomery/TT

Lån och momsbedrägerier har finansierat flera terroresor till IS i Syrien. Det menar Säkerhetspolisen som nu för första gången ger sin bild av hur resorna finansieras.

De senaste åren har runt 300 personer rest från Sverige för att ansluta sig till terrorgrupper i Irak och Syrien. Enligt Säkerhetspolisen pågår just nu alltså flera utredningar om momsbedrägerier där det finns kopplingar till personer som åkt till Syrien för att strida för IS.

– Just nu är det två exempel som vi ser alldeles för ofta. Det ena är att man gör momsbedrägerier via nyöppnade mobiltelefonföretag. Där företag som inte haft någon verksamhet tidigare plötsligt har mångmiljonomsättning. Här pågår flera utredningar hos Ekobrottsmyndigheten och vi kan se att i stort sett samtliga fall förekommer våra aktörer på ett eller annat sätt, säger Martin Frimansson, som är expert på terrorfinansiering hos Säkerhetspolisen.

Men att personer tar egna lån för att finansiera sin resa är det vanligaste av de två tillvägagångssätten och det har ökat kraftigt det senaste året, enligt Säkerhetspolisen. Utöver så kallade blancolån handlar det också om sms-lån, och billeasinglån, där personerna sedan kör bilen till Syrien.

– Det andra fallet är när resenärer precis innan de åker tar blancolån via internet, eller så kallade lån utan säkerhet, hos kreditinstitut och banker. Det är lån upp till 300 000 kronor. De tar de så många lån de hinner på samma gång, säger Martin Frimansson.

Hur mycket finansiering sker på det här sättet, och hur mycket sker på andra sätt, enligt din bedömning?

– Jag vill påstå att just nu är det en klart övervägande del som sker på detta sättet.

Martin Frimansson menar att lånen är en viktig del i finansieringen.

– De ger förutsättningar för att de ska ha pengar och råd att åka ner. De ska också ha pengar och råd att klara sig. Ju mer pengar du har, har du tillgång till bil, så får du automatiskt en högre status. Skulle det vara så att du har bil, pengar och kanske tar med dig en grupp så blir du automatiskt gruppchef. Har du inga pengar när du kommer ner, ingen bil och ingenting - då kanske du får bli ambulansförare, säger han.

Men vad är det som gör att ni då bedömmer att det här handlar om terrorfinansiering?

– Det är underättelser vi får. Och vi vet att de här personerna är i Syrien och krigar.

Enligt lagen är kreditinstitut och banker skyldiga att göra vissa åtgärder för att förhindra terrorfinansiering, men utvecklingen visar nu att det inte fungerar tillräckligt, enligt Säkerhetspolisen.

Till exempel vill myndigheten att långivarna snabbare ska rapportera om personer inte återbetalar och också ställa större krav för att låna ut.

– De är det första hindret för att kunna stoppa terrorfinansiering. Det är ett stort ansvar, men så säger lagen.

Men hur fort tänker du att ni ska få informationen, är det rimligt att ni får den så fort att ni kan hindra någon från att åka?

– Det kan hända, och det händer faktiskt. Men att hindra någon från att åka, det kan vara lite svårt. Det beror på, hinner vi få fram bevis för att det är bedrägeri på gång, då kan vi utnyttja det. Men det bästa är ju faktiskt att både banker och kreditinstitut ser att det här avviker från det normala i så milda grad att de vill inte ens delta i det här. Att de vill inte låna ut, eller inte vill hjälpa till med transaktionerna, eftersom de inte får en rimlig förklaring om vad pengarna ska användas till.

Men hur lätt är det att identifiera en potentiell Syrien-resenär bland alla de som kontaktar en bank för ett lån?

– Det är svårt, och det varierar, men åter igen: det borde vara intressant för verksamhetsutövarna att det är ett vanligt bedrägeri när någon tar massor av lån som den troligen inte har för avsikt att betala tillbaka och inte ens kan betala tillbaka eftesom han har inte råd. Bara det borde vara intressant att agera på.

Men om ni har de här starka misstankarna, varför kan man då inte lagföra det här enligt den lagstiftning vi har om terrorfinansiering?

– Där har vi ett problem. Lagstiftaren har ställt upp väldigt höga krav när det gäller terroristfinansiering och det finns säkerligen skäl för det också. Vi vill ju stoppa det här innan det har skett - det är vår huvuduppgift. Men oftast när det här upptäcks så har ju de varit borta i flera månader.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.