Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny forskning: De löper störst risk att begå självmord

Publicerat tisdag 11 augusti 2015 kl 03.25
"Det är en mycket hög andel"
(2:06 min)
Allhelgonahelg vid en minneslund. Foto: Björn Larsson Ask/TT.
Foto: Björn Larsson Ask/TT.

Det finns en överhängande risk att människor som försökt ta sitt liv fullföljer ett självmord inom några år efter det första försöket. Risken är allra störst om man använt sig av hängning vid självmordsförsöket visar en ny studie från Karolinska institutet.

Den diagnos som innebär störst risk är bipolär sjukdom, tidigare kallad manodepressiv sjukdom, följt av psykossjukdom.

– Bipolär sjukdom är ju en snabbt svängande sjukdom och de depressioner som bipolära patienter har är ibland kombinerade med en kraftig handlingsberedskap. Det innebär en uppenbar risk, säger Bo Runesson, överläkare och professor vid Karolinska institutet.

Bo Runesson och hans forskarlag har studerat de drygt 34 000 personer som vårdades på sjukhus efter ett självmordsförsök mellan åren 2000 och 2005. Några år senare var nästan 1 200 döda till följd av självmord.

Forskarna har sedan undersökt vilka psykiatriska sjukdomar de avlidna patienterna led av och vilken metod de använt vid det tidigare självmordsförsöket. Resultatet visar alltså att de som löper allra störst risk att fullborda ett självmord är de som lider av bipolär sjukdom följt av psykossjukdom.

Den metod som innebär störst risk för ett senare fullbordat självmord är hängning. 17 procent av de som i början av 2000-talet försökte ta livet av sig med hjälp av hängning eller strypning hade några år senare fullbordat ett självmord.

– Det är en mycket hög andel. Det kan vara ett uttryck för att de människor som väljer att försöka ta sitt liv på det sättet är väldigt angelägna om att ta sina liv, säger Bo Runesson.

Studien publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Psychiatry och Bo Runesson hoppas att resultaten kan hjälpa sjukvården att bättre förhindra självmord.

– Det är väldigt svårt att bedöma suicidrisk och det finns egentligen inte några bra skattningsinstrument eftersom det förekommer vid så olika tillstånd och bland människor med så olika bakgrund. Men vi hoppas att det kan bli lite bättre när vi nu har den här typen av information, säger Bo Runesson.

 Men är inte alla de som tidigare försökt ta livet av sig en stor riskgrupp?

– Jo, det är klart. Alla som har gjort ett suicidförsök ska ju ha en bra bedömning, men det ändå värdefullt att veta när man ska ha en särskilt intensiv uppmärksamhet, säger han.

Behöver du prata med någon?

Nationella hjälplinjen
020-22 00 60
https://www.hjalplinjen.se/default.htm

Jourhavande medmänniska
08-702 16 80 (varje natt 21-06)
http://www.jourhavande-medmanniska.com/

Självmordsupplysningen (mejl, chatt)
http://mind.se/sjalvmordsupplysningen/

Jourhavande kompis (chatt)
http://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/

BRIS (Barnens Rätt I Samhället)
https://www.bris.se/?pageID=14 
Tel. 116 111 (mån-fre 10-21, lör-sön 14-21)

Jourhavande präst på 112 SOS alarm
http://svenskakyrkan.se/jourhavandeprast (21 – 06)


För vuxna:
https://www.bris.se/?pageID=41 
Tel. 077-150 50 50 (mån, tors 13-16, tis, ons, fre 9-12)

Suicide zero
http://suicidezero.se/

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".