Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Unga cancerpatienter får oftare intensiv behandling vid livets slut

Publicerat onsdag 19 augusti 2015 kl 04.40
Forskare: Krävs kompetens, tid och samma läkare under behandlingen
(1:55 min)
Foto: Dan Hansson/TT/SvD
1 av 2
Foto: Dan Hansson/TT/SvD
Roger Henriksson, chef regionalt cancercentrum och Lisa Sand, forskare Karolinska institutet. Foto: Adam Westin/Sveriges Radio
2 av 2
Roger Henriksson, chef regionalt cancercentrum och Lisa Sand, forskare Karolinska institutet. Foto: Adam Westin/Sveriges Radio

Unga patienter får oftare än andra intensiv behandling som strålning och cellgifter i livets slutskede - även när det inte är medicinskt motiverat. I en pågående studie undersöker nu forskare vid Karolinska institutet varför det ser ut så här. En orsak kan vara att det väcker så svåra känslor hos läkare att avbryta behandlingen av en ung patient.

Ett längre reportage kan du höra i onsdagens Studio Ett

– När man ser att tumörerna fortsätter att växa trots pågående behandling, att illamåendet fortsätter och att livskvalitén blir väldigt påverkad på grund av biverkningar av behandlingen, då är det ju svårt att se att en behandling gagnar, säger Lisa Sand, medicine doktor på Karolinska institutet.

Lisa Sand och professor Peter Strang, som båda forskar på palliativ onkologi vid Karolinska institutet, står bakom den kvalitativa studien som avslutas i höst. De har djupintervjuat drygt 30 onkologer, alltså cancerläkare, i den palliativa vården runt om i Sverige.

Att unga människor får intensiv behandling längre än andra är känt sen tidigare. Svenska Dagbladet uppmärksammade nyligen en amerikansk studie som visade att mer än två tredjedelar av klinikens patienter i åldrarna 15 till 39 fick intensiv behandling under sista månaden i livet.

Och Peter Strang såg samma tendens när han var med och studerade hundratals cancerpatienter i Stockholms län, en studie som publicerades 2013.

I intervjuerna med onkologerna kom forskarna fram till att det behövs kompetens, tid och att patienten har en och samma läkare i så hög grad som möjligt för att läkare ska kunna diskutera svåra val med en ung patient i livets slutskede.

– Det är svårt att prata om svåra, känsliga, saker med någon som man aldrig träffat förut, säger Lisa Sand.

Roger Henriksson är chef för Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och är överläkare i Stockholm och Umeå. Han tycker att det här är en viktig studie och håller med om att kontinuitet är en nyckel för att ge rätt vård.

Han säger även att det finns stora regionala och socioekonomiska skillnader i vilket stöd unga får i den palliativa vården. Men en bristande kommunikation behöver inte nödvändigtvis leda till en överbehandling, menar Roger Henriksson.

– I den här situationen tror jag också att en underbehandling kan förekomma. Så det är viktigt att säga att man ska behandla patienten så länge som patienten har nytta av de interventioner som man använder sig av, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".