Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot bristande kommunkontroll av bluffakturor

Publicerat onsdag 26 augusti 2015 kl 14.48
"Det är stor kompetensbrist"
(1:55 min)
Bluffaktura
En bluffaktura. Foto: Claudio Bresciani/TT

Kommunerna måste göra mer för att inte skattepengar ska gå till att betala bluffakturor. Kritiken kommer nu från flera håll efter Ekonomiekots rapportering igår om att närmare var fjärde bluffaktura betalas av kommuner och inom offentlig förvaltning.

Ludvig Isacsson är kommunikationsansvarig på Förenade bolag som försöker förhindra fakturabedrägerier:

– Överlag finns en stor kompetensbrist och en bristande ansvarskänsla. Och problemet är inte att det händer en gång utan att det händer vid upprepade tillfällen. Det kan ju ske under en två-tre årsperiod utan bättring.

Enligt den granskning Ekonomiekot rapporterade om i går är det inte främst småföretag som låter sig luras av bluffakturor utan betydligt fler större företag. Dessutom betalas närmare var fjärde sådan falsk faktura av kommuner och myndigheter. Det här är något Sveriges kommuner och landsting, SKL, borde försöka jobba mer med centralt säger Ludvig Isacsson:

– SKL behöver grunda ett initiativ där man arbetar strategiskt och långsiktigt med frågorna. I dag finns ingen generell plan, det är vår uppfattning. Och finns det en plan så fungerar den inte. Det ser fruktansvårt illa ut i kommunerna och det behöver vi göra någonting åt.

Annika Wallenskog är biträdande chefsekonom på SKL, och är mycket medveten om problemen:

– Jag tror det största problemet är att kommuner och landsting är stora organisationer och det finns personer som får en stor mängd fakturor varje dag. Och då kanske man inte lägger ned så mycket tid på att granska fakturorna så som man borde göra.

Landstinget i Jönköping testade för några år sedan den interna kontrollen genom att själva skicka ut falska fakturor. I ett utskick av 70 stycken, vardera på mellan 1 000 och 20 000 kronor, betalades åtta.

– Varje kommun måste arbeta med sina rutiner och sin interna kontroll så det inte blir på det här sättet. Men vad man än bygger för system så tycks det ju inte vara något som är heltäckande. Men ibland kan det ta för mycket resurser och energi att stoppa detta helt och hållet för då skulle man behöva lägga ned så otroligt mycket resurser, säger Annika Wallenskog.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".