Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny abortgräns bör utredas av Statens medicinsk-etiska råd

Publicerat onsdag 11 november 2015 kl 11.59
"Vilken individ är huvudpersonen?"
(2:09 min)
Gynstol på en vårdcentral. Foto: Pontus Lundahl /TT
Foto: Pontus Lundahl /TT

Ekot berättade under morgonen om att abortgränsen kan behöva sänkas. Frågan bör utredas av Statens medicinsk-etiska råd, säger Sven-Olov Edvinsson, ledamot i rådet och överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus.

Gränsen för sen abort går enligt lagen när ett foster är livsdugligt, vilket i dag anses vara vid 22 veckor in i graviditeten. Men Ekot har under onsdagsmorgonen rapporterat att det nu finns flera exempel där läkare lyckats rädda barn födda redan i vecka 21.

Därför tvingas alltså Socialstyrelsen, vars rättsliga råd som beslutar om tillstånd för sena aborter, att ta ställning om abortgränsen ska sänkas ytterligare.

Rättsliga rådets ordförande Göran Ewerlöf poängterar dock att det behövs forskning som styrker den här utvecklingen. Exakt hur den forskningen vill Göran Ewerlöf inte svara på.

Men Rättsliga rådet känner till 10 fall där barn fötts i vecka 21 och överlevt.

Statens medicinsk etiska råd har senaste åren fokuserat mycket på analys av foster-DNA i kvinnans blod, för att på så sätt upptäcka sjukdomar på fosterstadiet.

Men frågan om sänkt tidsgräns för abort i och med bättre utvecklad vård har hamnat lite i skymundan, och detta bör nu diskuteras, säger Sven-Olov Edvinsson, ledamot i medicinsk-etiska rådet.

– Jag upplever att ur en allmän synpunkt och ur etisk synpunkt så har inte den här diskussionen varit särskilt aktuell. Vi har ingen färsk genomgång utav olika aspekter, säger Sven-Olov Edvinsson.

Den första och kanske viktigaste frågan är vad som är barnperspektiv och vad som är föräldraperspektiv, säger Sven-Olov Edvinsson.

– Det är uppenbart att barnperspektivet blir aktuellt tidigare och tidigare. Det är en stark etisk fråga. Vilken individ är huvudpersonen när man diskuterar principerna? Och vilken princip är viktigast, att överleva eller att leva vidare?

Lars Berge-Kleber, sakkunnig i Medicinsk-etiska rådet, poängterar att utvecklingen inte hotar rätten till abort.

– Jag har svårt att tänka mig att aborträtten överges i Sverige. Däremot kan man alltid diskutera tidsgränser, om vetenskapen går framåt. Det handlar om levande varelser, och då måste vi naturligtvis ta en diskussion i rådet om den nya situationen vi har, tycker jag, säger Lars Berge-Kleber.

I medicinsk-etiska rådet sitter även folkpartisten Barbro Westerholm, som sitter i riksdagens Socialutskott och är professor i läkemedelsepidemiologi vid Karolinska institutet.

– Den här typen av frågor ska inte baseras på maggropen och vad den tycker, utan på fakta. Så jag avvaktar med att säga mitt tills jag har fått Socialstyrelsens underlag, säger hon.

Fakta: Aborter

År 1938 fick Sverige sin första abortlag som innebar att legal abort kunde utföras efter särskilt tillstånd av dåvarande Medicinalstyrelsen eller utifrån ett så kallat två läkarintyg.

Den nuvarande svenska abortlagen trädde i kraft 1975 och innebär fri abort upp till 18:e graviditetsveckan.

Därefter kan abortbeviljas vid särskilda skäl.

Den mest påtagliga ökningen av legala aborter i Sverige ägde rum före 1975. Antalet aborter efter detta år har varierat mellan 30 000 och drygt 38 000 per år.

Mellan åren 1990 och 2004 sjönk antalet aborter, men ökade igen fram till år 2008 då antalet var 38 053. Under 2011 utfördes 37 750 aborter (20,9 per 1 000 kvinnor) att jämföra med 37 693 året innan (20,9 per 1 000).

Under 2011 genomfördes 19,8 tonårsaborter per 1 000 kvinnor 15-19 år,vilket innebär en minskning med 5,3 procent jämfört med året innan.

Aborttalet för de yngsta kvinnorna är nu lägre än det för kvinnor i åldern 30-34 år (21,6 per 1 000). De geografiska skillnaderna i antalet tonårsaborter är stora och den högsta frekvensen har det senaste decenniet varit på Gotland.

Även år 2011 utfördes flest tonårsaborter på Gotland (29,4 per 1 000 kvinnor 15-19 år) följt av Jämtlands och Stockholms län (25,8 respektive 24,1 per 1 000).

Lägst frekvenstonårsaborter var i Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län där mindre än 16 aborter per 1 000 kvinnor utfördes.

79 procent av alla aborter under 2011 utfördes före utgången av den 9:e graviditetsveckan.

Källa: Aborter 2011, Socialstyrelsen.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".