Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Miljarder till kommunerna för flyktingmottagandet

Publicerat torsdag 12 november 2015 kl 16.42
Furtenbach: Prestigeförlust för finansministern
(1:21 min)
Magdalena Andersson och en grupp nyanlända flyktingar i Malmö. Foto: TT.
Magdalena Andersson och en grupp nyanlända flyktingar i Malmö. Foto: TT.

Regeringen la i dag fram en ändringsbudget på grund av flyktingsituationen. Ändringarna innehåller ökade utgifter på 11 miljarder kronor för i år.

Av dem går 8,3 miljarder till kommunerna och knappt 1,5 miljarder till landstingen. Kommunerna får pengar beroende på antal asylansökande, antal som fått uppehållstillstånd och fördelningen mellan barn och vuxna.

Malmö får mest, 380 miljoner kronor, och Vaxholm minst, 800 000 kronor. Norberg och Ljusnarsberg får mest räknat per invånare, över 6 000 kronor per invånare.

Migrationsverket får ett tillskott på 961 miljoner och det civila samhället, som idrotten, ideella organisationer och folkbildningen får ökat stöd på 200 miljoner för att täcka stora insatser som gjorts i mottagandet.

Kostnaderna ska betalas genom att staten lånar mer pengar för att de ökade kostnaderna inte ska gå ut över satsningar på skola, vård och omsorg.

Tidigare har finansminister Magdalena Andersson (S) var varit restriktiv på det här området efter principen krona för krona, det vill säga att alla nya satsningar ska betalas med att man sparar in på någonting annat.

Ja det är självklart så att i ett exceptionellt läge, ja, då ska man också kunna använda den flexibiliteten som finns i det finanspolitiska ramverket och låna. Och här är det ju så att det är väldigt bra att vi har halverat underskottet från de två procent vi hade förra året till en procent i år och det ger oss en helt annan möjlighet att finansiera det här med lån, säger finansminister Magdalena Andersson.

Flyktingkrisen sätter stort press på regeringens principer och ekonomiska mål, till exempel den om att få EU:s lägsta arbetslöshet. Finansministern är även öppen för att lyfta taket på utgiftstaket, en gräns för hur höga statens utgifter får bli.

Det här innebär en prestigeförlust för henne. Regeringen har velat hålla hårt i plånboken och haft en slags tävling med Moderaterna om vem som kan föra den stramaste ekonomiska politiken, säger Ekots politiska kommentator Fredrik Furtenbach

Moderaternas ekonomisk politiske talesperson Ulf Kristersson är kritisk mot den väg finansministern har slagit in på:

Jag tycker man ska vara mycket försiktig, att nu öppna upp för att göra helt andra reformer som man vill göra av olika skäl och att säga att dom måste inte vara finansierade överhuvudtaget, det tycker jag man ska vara otroligt försiktig med.

Migrationsverket har sedan tidigare bett om 29 miljarder extra. Åtgärderna för att klara av de ökande kostnaderna presenteras nästa år. Då kommer också svar på hur mycket mer regeringen kan tänka sig att räkna av från biståndet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".