Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Denis låg gömd bara meter från terroristerna

Publicerat lördag 14 november 2015 kl 10.29
Vittnet Denis Plaus var i Bataclan
(4:07 min)
Denis Plaus foto Jan Andersson
Denis Plaus gömde sig tillsammans med andra inne i lokalerna. Foto: Jan Andersson / Sveriges Radio

Denis Plaus var inne i konsertlokalen när helvetet brakade loss.

– Jag var på Bataclan för att se konserten med Eagles of Death Metal. Runt klockan tio hörde jag några skarpa ljud och det kändes direkt att något var fel så jag sprang ut därifrån.

– Jag var på övervåningen, inte nere framför scenen. Det var fullt av folk på nedervåningen. Vi var flera som tog oss in i ett litet rum och gömde oss där.

– Vi var omkring femton personer som gömde oss inne i det här rummet på övervåningen och försökte vara helt tysta tills polisen kom.

När ni kom ut därifrån, kan du beskriva hur det kändes då?

– Ja alltså, vi gömde oss i ett litet rum och försökte vara helt tysta under tre timmar, det var svårt. Vi hörde hela tiden skottlossning från automatgevär mycket nära oss och väggarna skakade. Alla, särskilt några unga flickor, var väldigt rädda. Vi andra försökte lugna dem.

– Det rann vatten på golvet, kanske något hade gått sönder och det var mörkt. Jag satt där i vattnet hela tiden. När vi äntligen kunde komma ut, när polisen hade kommit, sa de till oss att inte titta oss omkring, bara gå ut. Det låg sårade och döda överallt och det var så många människor därnere.

När ni lämnade byggnaden, vad såg ni?

– När vi kom ner till nedervåningen såg vi många döda kroppar och massor av blod, vi såg också personer som legat gömda bland de döda i flera timmar och flera av dem var helt täckta av blod när de leddes ut.

– Polisen visade oss hur vi skulle gå och jag kunde inte tänka så mycket, vi bara gick ut längs med väggarna och följde instruktionerna. Vi frös, jag var blöt, men alla försökte ta hand om varandra och det var mycket solidaritet mellan alla som var där.

Hur känns det nu?

-– Jag är fortfarande i chock. Antagligen kommer jag väl att behöva hjälp om några dagar när det släpper. 





Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".