Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

MSB: Resistenta bakterier kan äta upp vårdplatser

Publicerat onsdag 18 november 2015 kl 07.51
"Andra myndigheter behöver vara på banan"
(2:19 min)
Bakterier.
1 av 2
Datorgenererad bild av resistenta magbakterier. Foto: Centers for Disease Control/TT.
Kerstin Borg, analytiker vid MSB. Foto Anna Larsson/Sveriges Radio.
2 av 2
Kerstin Borg, analytiker vid MSB. Foto Anna Larsson/Sveriges Radio.

Vårdplatserna kommer inte att räcka och operationer får ställas in om det blir en omfattande spridning av de mest svårbehandlade resistenta bakterierna i Sverige. Det framgår av ett framtidsscenario från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Till exempel Grekland och Italien har redan en landsomfattande spridning, och enligt MSB är det en tidsfråga innan bakterier med resistensmekanismen ESBLcarba blir ett stort problem också i Sverige.

– Självklart kommer det att bli en mer ansträngd situation. I vilken utsträckning är svårt att bedöma i dag, men vi ser framför oss att det kommer att betyda en mycket högre belastning för vården, säger Kerstin Borg, analytiker vid MSB. 

I MSB:s framtidsscenario som kan bli verklighet om 10-15 år bär omkring fem procent av befolkningen på den mycket svårbehandlade ESBLcarba och bakterier med resistens finns hos djur, i livsmedel och i miljön. I samband med en mycket varm sommar i södra Sverige med häftiga åskväder, sker översvämningar och vatten tränger upp från avloppsbrunnar vilket gör att tarmbakterier förs ut över jordbruksmarken. Också bär- och grönsaksodlingar förorenas.

Men den ökande spridningen är smygande och upptäcks inte förrän många människor blir sjuka och behöver vård.

– Det är klart att man kan bli lite skrämd när man ser vad det här kan leda till, men det handlar också om att se till så att man vet vad det handlar om och att förstå vad man kan göra för att förebygga det här, säger Kerstin Borg.

Men det kan fortfarande finnas tid att bromsa utvecklingen i Skandinavien.

– Vi har bakterierna hos oss men det är fortfarande ett fåtal, säger Otto Cars, grundare av antibiotikanätverket ReAct. Det är klart att jag ser ju framför mig att det blir sämre. Men ju mer vi kan skydda den svenska sjukvården genom skarpare åtgärder när det gäller vårdhygien, rationell antibiotikaanvändning och också ha tillräcklig plats för patienterna och undvika onödiga omflyttningar i vården så kommer vi att kunna skydda den svenska vården bättre. Men vi kommer också att drabbas av det här förr eller senare.

MSB:s rapport är tänkt som en väckarklocka för andra myndigheter, och förslagen till lösningar handlar mest om att öka kunskap och att genomföra handlingsplaner som finns om antibiotikaresistens. Ganska modesta krav, alltså, men Kerstin Borg vill inte ställa krav på andra myndigheter.

– Vi kan inte komma med pekpinnar, det är inte heller vår roll. Däremot är det vår roll att se till att andra myndigheter som behöver vara på banan är där, och att man är medveten om vilka typer av risker man i samhället behöver vara medveten om för att förebygga och hantera, säger Kerstin Borg vid MSB.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".