Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Osäkert om svenska flygvapnet kan hjälpa Frankrike

Publicerat torsdag 19 november 2015 kl 06.22
"Vi har haft väldigt stort fokus på jaktkapaciteten"
(2:01 min)
JAS-plan uppställt på flygplansplatta
JAS olämplig för attacker mot IS? Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Svenska flygvapnet har inte rätt vapen och träning för att hjälpa Frankrike slå till mot Islamiska staten (IS), det säger Håkan Edström, Försvarshögskolan.

– Det här kommer vara fråga om att bekämpa markmål och jag gör den bedömningen att vi saknar erforderlig kapacitet i det avseendet. Dels är det fråga om beväpningen i sig, vi har haft väldigt stort fokus på jaktkapaciteten hos Jas, säger Håkan Edström som har överstelöjtnants grad.

En annan aspekt är att det krävs träning, ordentligt med flygtimmar, för att man ska bli duktig kopplat till den roll som man ska fullfölja, understryker Håkan Edström.

Och Håkan Edström konstaterar attacker mot marken har inte varit fokus för svenska piloter.

Kristdemokraterna och en del andra politiker har ändå talat om att Sverige skulle kunna skicka Jas Gripen till Syrien.

Möjligen skulle Sverige med Gripen i stället kunna hjälpa till att peka ut mål genom spaning. Men där finns också gränser. Den militärstrategiska experten Stefan Ring påpekar att flygvapnet har fullt upp med att klara de ökade kraven på incidentberedskap som kommit efter att Ryssland ökat sina flygningar över Östersjön.

Att då skicka flygplan utomlands skulle försvaga förmågan, något nye överbefälhavaren varnat för, och Håkan Edström håller med:

– Om man också lägger på den här börden kan man anta att det blir för mycket. Någonstans måste man bestämma sig, man kan inte göra allt.

Ett alternativ är då att ställa upp med sjukvårdsenheter och hjälp med logisk. Eller att stärka den FN-ledda insatsen i Mali, så Frankrike kan dra ner där,.

Men samtidigt så är den svenska linjen att vi ska hjälpa andra inom EU vid kriser så att vi själva kan få hjälp när vi behöver det. Och då är frågan är om vi alltid bara ska ge stöd i bakgrunden och aldrig stå längst fram i hetluften, enligt Håkan Edström.

– Det kan innebära att om vi ger spaningsflygplan så får vi spaningsflygplan, om vi ger fältsjukhus så får vi fältsjukhus. Men det kanske inte är exakt den typen av stöd vi behöver få. Vi kanske behöver ha stöd i form av styrkor - flygplan, markförband eller sjöstridskrafter - som kan ge sig in i hetluften och göra jobbet, avslutar Edström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".