Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kriminalvården motverkar radikalisering

Publicerat måndag 23 november 2015 kl 05.00
"En spegling av samhället utanför"
(2:06 min)
Fredrik Sandberg/Scanpix.
Kriminalvården har på regeringens uppdrag börjat kartlägga metoder och arbetssätt för att förebygga våldsbejakande extremism. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Arbetet mot våldsbejakande islamistisk extremism är numera ett prioriterat arbetsområde för Kriminalvården. Framförallt handlar det om att försöka förhindra rekrytering och radikalisering på svenska anstalter i framtiden.

Kriminalvården utvärderar nu sina arbetsmetoder när det gäller att förhindra radikalisering.

– Vi har höjt prioriteten för vi tror att vi kommer få fler klienter med den problematiken. Det räcker med att ett fåtal är farliga för samhället, de som kan tänkas begå terrorbrott. Det är därför vi måste prioritera det här, säger Per Westberg som är säkerhetsdirektör på Kriminalvården.

Enligt Per Westberg kan radikaliseringen grunda sig i sociala såväl som politiska orsaker, men det senaste året har våldsbejakande islamistisk extremism hamnat i fokus för Kriminalvårdens säkerhetsarbete, i takt med att svenskar reser för att ansluta sig till al-Qaidainspirerade grupper i Mellanöstern.

– Vi är en spegling av samhället utanför naturligtvis, så ökar det där så kommer det öka hos oss också. Det är därför vi gör en del insatser för att stå bättre rustade för framtiden.

Amedy Coulibaly, en av de män som utförde det första terrordådet i Paris i år - mot satirtidningen Charlie Hebdo och den judiska mataffären -, radikaliserades på ett ökänt fängelse utanför Paris. Även anstalter i Storbritannien har kritiserats för att utgöra en rekryteringsbas för extremister.

Per Westberg planerar att besöka flera anstalter och motsvarande myndigheter i länder där radikaliseringen är omfattande. I Sverige, däremot, är våldsbejakande extremism på fängelser ett begränsat problem. Trots det har Kriminalvården alltså valt att prioritera just det området.

Om det inte är ett problem idag, prioriterar man rätt då?

– Jag har inte sagt att det inte är ett problem, men däremot är det ett begränsat problem, och så ska det fortsätta vara.

Men det är inte så att man åtgärdar något som egentligen inte finns?

– Nej, det vill jag inte påstå. De flesta av våra klienter är radikaliserade på ett eller annat sätt, men det är få av dem som är radikaliserade och våldsbejakande extremister och de ska heller inte bli fler och det är det vi jobbar utifrån, säger Kriminalvårdens säkerhetsdirektör Per Westberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".