Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Klimatmötet

Chatta med oss inför klimattoppmötet

Publicerat torsdag 26 november 2015 kl 06.00
Annika Digréus, Michael Tjernström. Foto: Pablo Dalence/Annika Digréus/Sveriges Radio.
Annika Digréus, Michael Tjernström. Foto: Pablo Dalence/Annika Digréus/Sveriges Radio.

På måndag börjar Klimatmötet i Paris. Ekots miljöreporter Annika Digréus och Michael Tjernström, professor i meteoroligi på Stockholms universitet svarar på dina frågor inför mötet, med start 10:00. Ställ din fråga redan nu  här nedan.

Bo Svensson: Hur viktiga är USA och Kina för att förhandlingarna ska gå väl? Är det avgörande att de är med eller kan de bli "tvingade" att följa om många andra kommer överens?

Michael Tjernström, professor:
De är mycket viktiga eftersom de är de största utsläpparna. Jag tror dock inte det går att tvinga något land; de måste vilja själva!

09:46, 26 November 2015

Lennart Liljeqvist: Enligt Vetenskapsradion ( http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6310936) blir jordklotet allt grönare när växtligheten ökar. Om växtligheten ökar medför väl detta att en högre del kol (-dioxid) binds i biomassan och därmed minskar halterna i atmosfären? Ergo: växthuseffekten avtar.

Michael Tjernström, professor:
Korrekt, men den effekten är mycket mindre än det vi nu släpper ut, så det blir ändå en ökande "växthuseffekt".

09:47, 26 November 2015

Isbjörn: Har läst att Golfströmmen skulle kunna påverkas av smältande polarisar. Är det ett möjligt scenario? Vad skulle det innebära ?

Michael Tjernström, professor:
Om mycket föärskvatten från land strömmar ut i norra Nord-Atlanten påverkar det Golfströmmen. Blir det tillräckligt mycket kan den stanna, men det är inte något vi tror kommer at ske i de scenarios vi räknar på idag. Men det har hänt; då vi gick ur en av de senare istiderna. Effekten blir regional; troligen ökar temperaturen ändå globalt, men i norre Europa och Ryssland kan det bli en viss avkylning.

09:50, 26 November 2015

Gunnar: Varför blandas felaktigheter och osanningar in i debatten? Tex så sägs att korallöar som Kiribati hotas av stigande havsnivåer. Man har ju vetat i flera hundra år att korallöar växer och följer med havet när havsytan stiger. Havsytan har stigit med hundratals meter de sista 20000 åren.

Michael Tjernström, professor: Som i alla komplicerade frågor blandas fakta med rykten och bristande kunskap. Korallöar växer visserligen med havsytan, men många korallområden mår dåligt på grund av temperaturökningen och försurningen i havet och får svårt att hänga med. Dessutom är inte alla låglänta områden korallöar; slutligen finns andra problem som t.ex. inträngning av saltvatten i färskvattenreserverna.

09:52, 26 November 2015

olof: Hej! Finns det något experiment man kan göra hemma som visar på koldioxidens förmåga att behålla/reflektera värme på ett annat sätt än en annan gas exempelvis? Det vore väldigt tacksamt när man skall illustrera för sina barn exempelvis.

Michael Tjernström, professor:
Koldioxidens effekt på gasblandningen lufts förmåga att utsråla värmerenrgi är i själva verket mycket klarlagd med experiment i labbet, men tyvärr är det svårt att göra dessa experiment hemma. Den enklaste analogin kanske är att lägga sig i sängen med eller utan täcke. Tänk atmosfären - med koldioxid och andra växthusgaser som ett täcke. Det blir varmare med än utan, eller hur?

09:55, 26 November 2015

Beata: Vad har Brasilien för klimat problem och vad gör de åt det?

Michael Tjernström, professor:
Brasilen har mycket regnskog och den påverkas negativt av växthuseffekten. Det största problemet är kanske avskogningen, där man dessutom averkar regnskog för jordbruk. Dessutom kan jag tänka mig problem med färskvatten. Å andra sidan har de mycket förnyelsebara bränslen. I grunden kan väl Brasilen okså betraktas som ett utvecklingsland, och det finns mycket fattigdom; det gör inte problemet enklare.

09:59, 26 November 2015

Beata: Vad har Brasilien för klimat problem och vad gör de åt det?

Annika Digréus, Ekot:
Vatten är en bristvara i bland annat Sao Paolo. Brasilieen har också oljereserver de gärna vill utvinna - men det är inte önskvärt med tanke på klimatet. Frågan om hur Brasiliens skogar sköts är också viktigt. Amazonas och andra stora skogsområden tar upp koldioxid ur atmosfären och gör klimatnytta, utöver all annan nytta

09:59, 26 November 2015

Beata: Vad gör brasilien åt vatten krisen? Vad gör brasilien åt skövlingen av Amazonas?

Annika Digréus, Ekot:
Jag kan inte ge detaljer just nu om det.

10:01, 26 November 2015

Mats Birgersson Stockholm: Hej Annika och Michael. Hör på radion om den här chatten. Kan inte vara med då. Men jag har en fråga som jag tycker är viktigt och en aldrig hör om, nu mera. Det är jordens hastigt ökande befolkning. Så min fråga är, diskuteras någonsin en befolknings minskning som ett led i att minska växthus gas effekterna. Mer människor högre konsumtion högre koldioxid utsläpp. En mindre befolkning på jorden skulle även bidra till lösningen av många andra problem. Hälsar Mats Birgersson

Michael Tjernström, professor:
Befolkningsproblemet är en mycket större fråga än enbart för klimatet. Självklart är det så att fler männiksor på jorden förbrukar mer bränslen. Men redan de vi har utgör ett tillräckligt stort problem, när de vill ha samma "levnadsstandard" som vi i väst. Vad man kan göra åt det ligger väl egentligen utanför mitt kompetensområde, men utbildning och bra sjuk- och hälsovård har ju visat sig påverka detta i positiv riktning mer än olika tvångsmnetioder. Om vi kan lägga om konsumtionsmönster kan vi nog klara mer männiksor på jorden också.

10:02, 26 November 2015

Dan: Vad tycker ni att alla länder måste förändra för att det ska bli bättre klimat i världen?

Annika Digréus, Ekot: FN har ju den här gången valt att inte bestämma ett och samma för alla, utan länder har fått ange vad de anser sig kunna göra för att hejda klimatförändringar i klimatbidrag, så kallade INDC. De finns sammanfattade på Naturvårdsverkets hemsida om du vill titta närmare. Det är en brokig samling olika åtgärder för minskade utsläpp mm som länder vill göra. Det kommer behövas högre ambitioner, för de räcker inte för att nå tvågradersmålet.

10:03, 26 November 2015

Dan: Vad tycker ni att alla länder måste förändra för att det ska bli bättre klimat i världen?

Michael Tjernström, professor:
Finns bara ett svar på den frågan. Bruket av fossila bränslen måste upphöra. Denna "tulipanaros" är naturligtvis inte lätt att åstadkomma, men det går om vi tar mänsklighetens möjligheter till utveckling på allvar och inte bara säger att "det går inte". Personligen tycker jag en global koldioxidskatt är ett bra förslag, men det finns säkert många andra.

10:04, 26 November 2015

Elias: Har Grekland några förslag eller strategier på hur klimatet ska förbättras? Har Grekland någon allians, isåfall vilka och vad samtycker de om?

Annika Digréus, Ekot:
Grekland är en del av EU i förhandlingarna och ansluter sig till EU-målen om utsläppsminksningar. Greklands ekonomiska problem kan göra det svårt för landet att vilja ta på sig kostsamma åtgärder när EU efter årsskiftet ska fördela klimatmålets åtaganden på varje land.

10:06, 26 November 2015

Torgny Ranhage: En av de stora klimatbovarna lär vara flyget. 1) Tar SR:s journalist tåget till Paris? 2) Vet vi hur ex vis de europeiska delegaterna tar sig till Paris? 3) Finns tankar kring att ersätta dessa klimatdumma möten med video- konferenser? 4) Hur viktigt är det att ledare/opinionsbildare lever som de lär?

Annika Digréus, Ekot:
1) Svar nej. 2) Nej det kan vi återkomma till. Konferensen klimatkompenseras av arrangörerna. 3) Tror det blir svårt precis som andra konferenser där över 190 parter ska diskutera, här dessutom i flera samtidigt pågående möten med bäring på varandra 4) Det är sannolikt viktigt

10:09, 26 November 2015

Sven Östholm: Björn Lomborg har i dagens Helsingborgs dagblad en artikel där han hävdar att möjligt resultat är rent önsketänkande. De utfästelser som möjligen kommer att realiseras har en verka på ca 1% av enligt forskning nödvändig. Finns någon realism tillgrund för förhoppningarna?

Michael Tjernström, professor:
Tänk om jag skulle svara att det inte spelar någon roll; att det är kört! Det vore trist tycker jag. De åtaganden som länderna skickat in är inte tillräckliga för att nå tvågradersmålet, men det är en bra början. Om dessa åtaganden är önsketänkanden eller inte vet vi egentligen inte så mycket om, annat än att detta går att genomföra om vilja finns. Och sker det så har de en viktig effekt. Jag vet inte vartifrån 1% kommer ifrån, men om detta genomförs så är det en bra och viktig början. I slutändan gör politiker det vi ber dem om, och i Sveriga avtar utsäppen utan att vi lider nöd. Inte fort nog, men det visar att det går!

10:10, 26 November 2015

LPrinter: Det talas om att världen hypotetiskt står inför en ny istid baserat på statistik för intervallen av föregående köldperioder. Skulle inte en tilltagande växthuseffekt teoretiskt motverka och ev. jämna ut en sådan episod?

Michael Tjernström, professor:
Om vi lämnat klimatet orört så hade vi gått mot en ny istid, men mycket långt fram i tiden. Det är ju en naturlig cykel som funnit i många tusentals år och den skulle fortsatt. Men den externa energiobalans som ger upphov till istdier är inte vansinnigt stor och den ökande växthuseffekten är väl så stor. Så frågan är om den är stor nog för att mota bort en analkande istid? Det vet vi inte men den som lever om några tusentals år lär få veta.

10:13, 26 November 2015

Liv, 9A, Böskolan. : Hej. Min klass ska ha FN-rollspel snart där huvudämnet är miljön och klimatflyktingar. Jag och min klasskamrat ska spela delegater från Indien. Vi undrar om ni vet något om vilka strategier Indien har för klimatmötet. Har dom några förslag till resten av FN och världen? Har dom några allianser med andra länder eller delar dom förslag med andra nationer? Vet ni något on hur Indien tar hand om miljöflyktingar som flyr till Indien. Inte medborgare som flyr ifrån landet, utan som kommer från andra länder till Indien. Jag hittar ingen information på nätet! Kanske ni vet, ni jobbar med miljörelaterade ämnen ju. Tack så mycket på förhand.

Annika Digréus, Ekot:
Hej Liv, Indien brukar i förhandlingarna samarbeta en del med andra snabbt växande länder som Kina, Sydafrika och Brasilien. Alliansen kallas BASIC i FN-förhandlingarna, aknske du kan hitta info då.
Indien vill minska utsläppen i takt med sin ekonomiska tillväxt, det betyder antagligen att de kommer att öka en hel del. Indien använder mycket kol, men har ambition om mer förnybar energi. Vad gäller hur Indien tar emot miljöflyktingar från andra länder kan jag inte svara just nu.

10:13, 26 November 2015

Ola: Hur bråttom är det att nå en bra uppgörelse om klimatet? Det har ju låtit som att det är superbråttom inför varje möte och ändå verkar det alltid finnas en andra chans.

Michael Tjernström, professor:
Varje kilo koldioxid som släpps ut i atmosfären har en viss påverkan på klimatet som blir kvar i hundratals år. Probelemt är alltså här idag och inte i framtiden. Därför är det alldrig för tidigt och alltid för sent. Vi avgör IDAG vilket klimat vi skall ha om hundratals år, även om vi inte vet exakt hur det kommer att te sig.

10:15, 26 November 2015

Sven Östholm: Björn Lomborg har i dagens Helsingborgs dagblad en artikel där han hävdar att möjligt resultat är rent önsketänkande. De utfästelser som möjligen kommer att realiseras har en verka på ca 1% av enligt forskning nödvändig. Finns någon realism tillgrund för förhoppningarna?

Annika Digréus, Ekot:
Att utfästelserna inte räcker håller fler bedömare med om. FN angav att de kräcker till 2,7 grader, tveksamt om den exakta siffran håller. Mer troligt det handlar om ca 3 grader. Många klimatlöften förutsätter också finansiering som ännu inte finns. Det vill till att ambitionen höjs snart, lär diskuteras intensivt i Paris.

10:15, 26 November 2015

Ola: Hur bråttom är det att nå en bra uppgörelse om klimatet? Det har ju låtit som att det är superbråttom inför varje möte och ändå verkar det alltid finnas en andra chans.

Annika Digréus, Ekot:
Det har egentligen varit bråttom alldeles för länge om man ska tro forskarna. Det har inte blivit mindre bråttom för att det dröjer. Det gör att man antingen riskerar missa målet eller att man måste göra väldigt mycket åtgärder på kort tid, och det är inte enklare

10:17, 26 November 2015

Johan Tjernström : Vi odlar energiskog enligt nollsummeprincipen, det vet du. Det blir ingen ökning av växthusgaser då. En kossa som står på en äng och äter gräs äter en viss mängd dag ett.Efter 25 dgr så har gräset som kossan åt dag vuxit upp igen. Alltså har alla dom växthusgaser som kossan släppte ut dag bundits upp i det nya gräset som vuxit upp under 25 dgr. Precis som energiskogen, samma princip. Kossan har även sett till att gräset växte lite bättre eftersom hon har gödslat och klippt ängen under tiden. Hon har även lagrat co2 och metan i sitt kött under dessa 25 dgr. Alltså har kossan bidragit till att co2-halten i atmosfären har minskat. Så ju mer kött vi konsumerar desto mer gödsel och desto större skörd. Vad säger du om det???

Michael Tjernström, professor:
Problemet med kossan är att den inte bara äter kol som växer upp igen. I sin process att "smälta maten" bildas det metan och metan är en mycket värre växthusgas än koldioxid. Till skillnad från koldioxid bryts metan ned i atmosfären men det tar ett 20-tal år. Det innebär att att alla idisslande djur har en större klimatpåverkan än icke idisslande djir. I det perspektivet är köttproduktion problematiskt; sedan finns det många andra perspektiv med t.ex. åtgången av vatten. Att som is Svegie samköra kött och mjölkproduktion är bättre och småskalig (icke-industriell) köttproduktion är också bättre, men jag skulle förslå att du äter kött från vilt i stället; de är ju en del av den naturliga cykeln.

10:18, 26 November 2015

Sven Östholm: Annika Digreus, Lomborg nämner att åtgärderna för Europas del skulle motsvara ca 1/4 av Europas samlade BNP. Finns det någon som gjort andra uppskattningar?

Annika Digréus, Ekot:
Kan inte säga det just nu. Eu står för en mindre del av utsläppen än USA, Kina och har också gjort mer åt utsläppen än andra parter. Så vad andra parter gör spelar större roll för utsläppen. Sedan är det en fråga om att gå före vilket EU velat göra i klimatförhandlingar

10:26, 26 November 2015

Zbigniew: Hur besvärad är du av att alla de scenarier som IPCC har lagt fram sedan sin start alla har lyckats pricka in temperaturutvecklingen sämre än en slumpgenerator? I alla andra sammanhang hade denna brist gjort att man hade förkastat modellerna.

Michael Tjernström, professor:
Det är enkelt att svara på det, för det är helt enkelt fel. Om man beräknar temperaturen i framtiden med en slumpgenerator borde hälften av alla beräkningar visa på en avkylning och i medeltal borde t bli noll. Som knappast någon förnekar längre blir klimatet varmare. Men ett mer seriöst svar är så här: Klimatet innehåller en massa variationer som är slumpmässiga i någon mening och uppe på det har vi en uppvärmning. När IPCC presenterar sina beräkningar är det medeltalet av många beräkningar för varje scenaroi. I varje beräkning finns de naturliga veriationerna med, men ingen kan veta i förväg hur de egentligen blir. Därför kommer ALLTID verklighetn år för år och tom decennium för decennium att bli aningen annorlunda än än i IPCCs jämna kurvor. Detta problem finns det ingen väg runt; det går inte att förutspå det som inte går att förutspå. Många av IPCCs scenarios har visat sig vara i underkandt; t.ex. då det gäller avsmätningen av Arktis havsis, som varit snabbare i verkligheten än i modellerna. Men modeller är vad de är; modeller...!

10:28, 26 November 2015

KINA: Hur gör Kina med sina Klimatproblem? Hur försöker dom lösa det?

Annika Digréus, Ekot:
Kina har för första gången angett en tidpunkt för när utsläppen ska vända neråt, 2030 eller tidigare. Förra året sjönk kolförbrukningen i Kina, och det hör delvis ihop med vikande ekonomi i Kina. Kina satsar på förnybar energi men använder stora mängder kol samtidigt. Dålig luft i städerna kan öka trycket på politiker att göra åtgärder som också tjänar klimatet.

10:28, 26 November 2015

Jonas: Problemet med köttindustrin är ju inte bara metangaser som släpps ut utan man bör ju verkligen i media lyfta fram hur mycket som går åt att producera 150 gram hamburgare. Kommer politikerna att lyfta fram mer än åtgärder för att minska utsläpp? Exempelvis steg som regeringar kommer att ta för att skydda skog, öka antalet växter som andas och skapar syre?

Michael Tjernström, professor:
Nej - så är det; klimatproblemet med köttproduktion är bara en aspekt. Vatten, råvaror, öppna ängsmarker och antibiotika är andra som jag inte vet mer om än gemene man. Vad politkerna kommer att göra är ännu svårare att veta än vad som händer med klimatet - kansk...?!

10:29, 26 November 2015

Gunnar Fjällgren: Hej, vad har USA för sammarbetsländer?

Annika Digréus, Ekot:
USA och Kina gick ju ut gemensamt i fjol och det fick stort symbolvärde. Annars är USA stort nog att de på egen hand för diskussioner med många olika parter

10:30, 26 November 2015

Berit C: Sverige sägs ju ha minskat sina utsläpp av koldioxid - men bara om man inte räknar effekten av internationella flygresor. Vilket land i världen tar på sig alla utsläpp från flyg - eller räknas dessa utsläpp helt enkelt aldrig med?

Annika Digréus, Ekot:
Flygets utsläpp räknas inte in i förhandlingarna - ännu. Inte heller sjöfarten. Det diskuteras att det ska bli klimatkrav framöver, och internationella flygorganisationen ICAO har frågan, men ännu har inte så mycket hänt.

10:31, 26 November 2015

KINA: Hur gör Kina med sina Klimatproblem? Hur försöker dom lösa det?

Michael Tjernström, professor:
Kina har en snabbt växande ekonomi och har skjutit probnlemet på framtiden; de säger nu att de kommer att vända ökningen av ustäpp men inte förrän 2050. De arbetar väl på samma sätt som många andra; med förnyelsebara bränslen t.ex. Men just nu gygger de ut kolkraften och det är problematiskt. Med detta följer också andra problem - t.ex. luftföroreningar och hälsoproblem.

10:31, 26 November 2015

Nils: Fråga till Michael Tjernström Just nu är isutbredningen på Nordpolen ovanligt låg se http://nsidc.org/arcticseaicenews/ Kan du kommentera dagsläget? Har det med uppvärmningen att göra?

Michael Tjernström, professor:
Ja det har det! Isutbredningen i Arkriska oceanen under sommare, då isen har sitt naturliga minimum, har stadigt minskat med c:a 10% per decennium sedan vi började mäta detta med satellit i slutet av 1970-talet. Men utbredningen misnkar under alla årstider; dock något mindre på vintern.

10:33, 26 November 2015

Perla: Finns det någon plan för vart eventuella klimatflyktingar från små ö-stater i Oceanien ska ta vägen? Pratar om u-länder som t.ex. Vanuatu, Tuvalu och liknande.

Annika Digréus, Ekot:
Hej, ett av ö-länderna , Kiribati, har köpt areal i Fiji för att invånarna ska kunna flytta. reportage häromdagen i P1morgon, kan du hitta på vår hemsida.

10:34, 26 November 2015

Johan Tjernström: Hur kunder livet börja spira när co-2 halten var mycket högre än idag?

Michael Tjernström, professor:
Det började med växtliv i haven; växter tar upp koldioxid och prodcerar syre som vi kan andas. Utan detta hade det inte finnits något liv på land idag. Tur eller hur?

10:34, 26 November 2015

Novis: Måste inte varje land i EU producera sina egna livsmedel, så långt det är möjligt, så slipper vi transportera maten land och rike runt?

Michael Tjernström, professor:
Det finns nog inget eneklet svar på det. Vissa livsmedel kan inte prodceras i alla länder så om alla skulle vara beroende enbart av sin egen livvsmedelsproduktion skulle det bli tradig matsel i vissa länder. Men transporter är ockspå ett klimatproblem - ett stort sådant - och det måste finnas en balans mellan att prodecra saker i de länder som kan göra det på mest effektivt sätt och att bara tarnspotera det som måste transpoteras. Men problemet sitter nog i priset, eller hur. Vi behöver inte importera fårkött från andra sidan jorden; det kan vi produecra själva. Men vill vi betala?

10:37, 26 November 2015

Emil!: vad gör usa för att minska koldioxidutsläppen nu?

Annika Digréus, Ekot:
En hel del inrikes åtgärder. Obama har
sagt att USA ska minska utsläppen från kolkraftverk, med 32 procent från 2005 till
2030. Samtidigt har Obama svårigheter att få igenom sina klimatplaner eftersom han har motstånd av republikaner och från delstaterm som är beroende av kol.

10:37, 26 November 2015

Novis: Måste inte varje land i EU producera sina egna livsmedel, så långt det är möjligt, så slipper vi transportera maten land och rike runt?

Annika Digréus, Ekot:
Eftersom Eu strävar efter mer internationell handel så är det inte troligt

10:38, 26 November 2015

Pellw: Varför straffbeskattar staten kärnkraften som har låga utsläpp av växthusgaser?

Annika Digréus, Ekot: Det är snarare en fråga för politikerna

10:39, 26 November 2015

Sven : Även fast utsläppen i världen skulle upphöra imorgon så skulle väl inte klimatet förändras utan det är väl nåt som jordens klimatcykel skulle gå igenom ändå?

Michael Tjernström, professor:
Nej så är det inte. Jorden genomgår klimatcykler med istider och "interglacialer" där vi är i en sådan just nu. Men det är tydligt att den uppvärmning som vi sett under det senaste ceklet, och med säkerhet sedan mitten av det förra, beror på mänskliga utsläpp av växthusgaser. Loldioxidhalten är idag mycket högre i atmosfären än den varit på 800000 år; det är så långt bakåt vi vet något. Vi är alltså på väg in i ett klimat som inte bara är naturligt utan kraftfullt påverkat av oss själva.

10:40, 26 November 2015

Ole Torsgren: Hej, jag undrar lite kring Balkanhalvön, vad tycker dem om klimat och vilka kan de tänka sig att samarbeta med som har liknande åsikter?

Annika Digréus, Ekot:
Hej Ole, Balkanländerna brukar inte profilera sig särskilt i klimatförhandlingarna.

10:42, 26 November 2015

Pellw: Varför straffbeskattar staten kärnkraften som har låga utsläpp av växthusgaser?

Michael Tjernström, professor:
Det är egentligen en fråga för politikerna att besvara men jag antar att de tycker att det finns andra problem med kärnkraften som måste lösas. På sikt behöver vi inte heller kärnkraften; den är dessutom inte förnyelsebar. Den går på resurser som vi skottar upp ur jordskorpna på samma sätt som med olja och kol. Sedan är det riktigt att den inte har nämbara utsläpp av koldioxid; men att bekämpa ett ont med ett annat; svår fråga!

10:42, 26 November 2015

Skräckslagen: Ett undertecknande innebär att vi säger ja till Glibal Governance med klimatdomstol och att krossa kapitalismen till förmån för en global planekonomi. Hur ser ni på det och varför har svenska folket inte fått information om den delen i avtalet

Michael Tjernström, professor:
Inte behöver du vara skräckslage? För vad i så fall? Vi ser idag många globala - och regionala - problem som kräver att vi samarbetar över gränserna. Det är tydligt att inget land kan isolera sig och tro att man kommer undan. Så vad är alternativet till ett globalt avtal? Globalt sdöderfall?

10:44, 26 November 2015

Susanna: Den avskogning och övergång till ett utbrett jordbrukssamhälle (som skett under några 1000 år) på stora delar av planeten. Hur mycket har detta påverkat effekterna av klimatförändring och hur mycket har förändring av landskapet påverkat klimateffekten i sig själv?

Michael Tjernström, professor:
Det du nämner här brukar samlas under ribtiken "land use" på engelska - alltså hur vi använder land, t.ex. för jordbruk och städer. Och det har en icke försumbar effekt. På sittand s-t kan jag inte sähg a ekat hur mycket men det finns med i IPCC sammanställning. En mindre del är det - kanske en tiodel - men inte försumbart!

10:45, 26 November 2015

Jonas: Problemet med köttindustrin är ju inte bara metangaser som släpps ut utan man bör ju verkligen i media lyfta fram hur mycket som går åt att producera 150 gram hamburgare. Kommer politikerna att lyfta fram mer än åtgärder för att minska utsläpp? Exempelvis steg som regeringar kommer att ta för att skydda skog, öka antalet växter som andas och skapar syre?

Annika Digréus, Ekot:
Hej Jonas, köttets klimatpåverkan kommer upp då och då hor oss och i andra medier. Betongindustrins klimatpåverkan hör vi mindre om trots att det är en jättestor källa till utsläpp. I förhandlingarna diskuteras många fler frågor än just utsläppsminskningar, däribland hur skogens klimatnytta ska användas. Vissa länder, däribland Ryssland, vill slippa minska utsläppen eftersom de har mycket skog som tar upp CO2.

10:46, 26 November 2015

Niklas Z: Hej! Vilka människor är det som drabbas mest av klimatförändringarna på jorden? Hur påverkas jordbruket i södra Afrika till exempel?

Michael Tjernström, professor:
De som drabbas värst är de som lever där man får en stor påverkan av klimatförändringar och samtidigt har begränsade resurser att ta hand om det. På enkel svenska - de fattiga länderna. Din fråga om jordbruket i södra Afrika kan jag inte svara på (urtanför min kompetens) men generellt sätt är det fattiga länder som inte kan anpassa sig som får de största problemen - av något som vi i de rikare länderna skapat!

10:49, 26 November 2015

Thorbjörn Carlsson, Ekot: Nu avslutar vi chatten med Michael Tjernström och Annika Digreus. Vill ni läsa mer om klimatmötet i Paris hittar ni mycket matnyttigt här: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4891

10:52, 26 November 2015

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".