Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många nyanlända i skolor med låg utbildningsnivå

Publicerat torsdag 26 november 2015 kl 06.19
Bo Jansson: Det kommer inte att hålla
(2:03 min)
Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund Foto Bertil Ericson / TT
Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund Foto Bertil Ericson / TT

En stor del de nyanlända barnen och ungdomarna som kommit till Sverige de senaste åren har hamnat i skolor där elevernas föräldrar har lägre utbildning än genomsnittet. Det visar en undersökning från LO och båda lärarfacken. Ordföranden Bo Jansson i Lärarnas Riksförbund, är kritisk.

– De nyanlända eleverna hamnar i skolor som redan har de största utmaningarna. Det där kommer inte att hålla. För att integrationen ska lyckas så måste vi få till en förändring, både för elevernas och hela samhällets skull, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Rapporten visar att en liten grupp om 158 skolor med låg utbildningsnivå hos föräldrarna, tar emot betydligt fler nyanlända än andra skolor, där föräldrarna har högre utbildning.

900 av de drygt 3000 nyanlända som gick ut nionde klass 2014  gick i en skola där föräldrarnas utbildning låg under genomsnittet, de hade blandat grundskole och gymnasieutbildning.

Samtidigt hade 682 skolor med en niondeklass på fler än 15 elever, inte en enda nyanländ elev.

Rapporten handlar om nyanlända elever som gick ut nionde klass våren 2014. De hade gått i skolan här högst fyra år och fick, inte oväntat, lägre betyg, än eleverna som gått i svensk skola längre tid. De nyanländas meritvärde var ungefär 100 poäng lägre.

Det är känt att elever i skolor i så kallade utanförskapsområden, har svårare att bli behöriga till gymnasiet. Och att barn till högutbildade föräldrar generellt klarar sig bättre i skolan och får högre betyg.

LO, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är mycket kritiska till att vissa skolor inte alls tar emot nyanlända elever och menar att likvärdigheten skulle stärkas kraftigt om fler skolor med bättre förutsättningar tog emot fler nyanlända elever.

Per-Arne Andersson som är chef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill också se fler åtgärder för att sprida nyanlända till fler skolor och tycker att situationen är problematisk.

– Ja, den här bilden känner vi tydligt igen. Eftersom allt fler flyttar till de här segregerade områdena så blir skolsegregationen också större. Och de problem vi har accentueras, säger Per-Arne Andersson.

Fakta om nyanlända elever som gick ut nionde klass i skolan våren 2014.

3095 elever gick ut nionde klass. Antalet skolor med niondeklasser med fler än 15 elever var 1437.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund enligt Skolverkets Salsamodell i en tregradig nivå där grundskoleutbildning är 1, gymnasieutbildning är 2 och högskoleutbildning 3.

Antal elever i skolor grupperade efter föräldrarnas utbildningsnivå.
Utbildningsnivå under 2,0 : 158 skolor hade 898 nyanlända.
Utbildningsnivå 2,0-2,2 : 485 skolor hade 1337 nyanlända.
Utbildningsnivå 2,2-2,3 : 261 skolor hade 407 nyanlända.
Utbildningsnivå 2,3-2,5 : 303 skolor hade 299 nyanlända.
Utbildningsnivå 2,5 och högre : 230 skolor hade 154 nyanlända.

Samtidigt hade 682 av skolorna inte någon nyanländ elev i årskurs 9.

Källa: Rapport om nyanlända elever "Ge alla elever samma chans",
från LO, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".