Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rättegång väcker frågor om syn på Syrienkonflikt

Publicerat torsdag 26 november 2015 kl 15.25
Göteborgs tingsrätt. Foto: Erica Hedin/ Sveriges Radio.
Två män åtalas för terrorbrott i Göteborgs Tingsätt. Foto: Erica Hedin/Sveriges Radio.

Rättegången mot två svenskar som rest till Syrien för att delta i strid där är den första i sitt slag i Sverige. Åtalet mot männen väcker samtidigt frågor om hur konflikten i Syrien ska ses - handlar de brott som begås där om terroristbrott eller brott mot folkrätten?

De två männen, 30 och 32 år, har enligt åtalet funnits med i en grupp personer som utfört mord på två personer våren 2013 i Aleppo. De står åtalade misstänkta för terroristbrott alternativt folkrättsbrott och mord.

Gruppen de enligt åklagaren ska ha tillhört, Jaish al-Mujahireen wal-Ansar (JMA), har i år terrorklassats av EU och är även terrorklassad av USA, Kanada och FN. En viktig fråga under rättegången kan alltså bli om morden ska ses som terroristbrott eller i stället brott mot folkrätten.

Folkrätten är ett sorts internationellt regelverk som bland annat styr hur man ska se på brott som begås under väpnade konflikter och krig, det kan till exempel handla om övergrepp mot civila.

Om rätten kommer fram till att JMA ska ses som en väpnad grupp som deltar i en väpnad konflikt så är det lagstiftningen kring folkrättsbrott som ska användas.

Gränsdragningen mellan dessa två lagar har inte prövats av svensk domstol tidigare, men den har kommit upp under en rättegång som gällde stämpling till terroristbrott kopplat till Al Shabaab.

I det fallet hade två personer fällts för brott i tingsrätten. När målet togs upp i hovrätten drev en av försvararna just att Al Shabaab skulle ses som en väpnad grupp i en väpnad konflikt och att terrorlagstiftningen därför inte gick att tillämpa i målet.

Hovrätten kom dock fram till att bevisen inte räckte för en fällande dom, männen friades och just frågan om vilken lagstiftning som skulle användas prövades aldrig.

I den nu pågående rättegången i Göteborg är det självklart intressant på flera sätt om domstolen skulle komma fram till att det är folkrätten som ska tillämpas när det handlar om en terrorklassad organisation.

För närvarande ser till exempel en utredning över om det ska bli straffbart att delta i väpnad konflikt för terroristorganisation. Där kommer det att bli viktigt att se över gränsdragningen just mot folkrätten, och om folkrätten kan påverkas av en sådan lag.

Rättegången i Göteborg är den första i sitt slag, men det framstår som uppenbart att politiker vill göra det möjligt att döma fler av de som reser till Syrien eller Irak för att strida för terrororganisationer. Det är därmed rimligt att tro att gränsdragningen mellan de två lagarna kommer att bli aktuell igen.

Från polisens håll har man också pekat på vikten av att utveckla samarbetet mellan Säkerhetspolisen och vanlig polis när det gäller dessa utredningar. Säpo är nämligen ansvarigt för utredningar kring terroristbrott, medan folkrättsbrott och andra krigsbrott utreds av polis. När det gäller personer som rest till Syrien och Irak för att strida till exempel för terrorrörelsen IS är det inte orimligt att tro att samma personer kan bli föremål för utredning från båda myndigheterna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".