Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot utredningen av misstänkta poliser

Publicerat torsdag 26 november 2015 kl 16.29
"Ett strukturellt problem"
(2:09 min)
Tre bilder: Sinthu Selvarajah, ett polismärke och Dennis Töllborg. Foto: Privat/Henrik Montgomery och Anders Wejrot/TT.
Sinthu Selvarajah och Dennis Töllborg. Foto: Privat/Henrik Montgomery/Anders Wejrot/TT.

De interna utredningarna av misstänkta poliser har flera brister, enligt professor Dennis Töllborg. Det är inte crème de la crème som är åklagare inom internutredningar, säger han.

Tidslinje: Detta har hänt i fallet Sinthu

Utredningen i fallet Sinthu, som Ekot rapporterat om under torsdagen, hade flera brister. Bland annat förhördes inte flera viktiga vittnen.

Alla fall där den misstänkte är polis, åklagare, domare eller riksdagsledamot utreds av Särskilda åklagarkammaren. En åklagare är alltid förundersökningsledare, oavsett hur allvarligt det misstänkta brottet är.

Åklagaren samarbetar med polisens internutredare, som finns på kansliet i Stockholm och vid sex utredningsenheter runt om i landet.

Rent generellt så har den här typen av utredningar flera brister. En del är att åklagarna som driver utredningarna inte håller måttet, anser Dennis Töllborg, professor rättsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

– Det är inte de bästa åklagarna. Det är inget karriärjobb, säger han.

Det har i flera år diskuterats om det är bra att polisens utreds av personer från den egna myndigheten.

Den så kallade Polisorganisationskommittén, som i fem år granskade polisens arbete, kom i somras fram till att det behövs en fristående myndighet som granskar Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården.

Under höstens remissrunda har bland annat Justitiekanslern kritiserat förslaget, med motiveringen att det inte tydligt beskriver hur en sådan tillsynsmyndighet skulle utformas och fungera.

"Betänkandet innehåller inte heller någon kartläggning av omfattningen och karaktären av de klagomål som befintliga tillsynsorgan under de senaste åren handlagt när det gäller polisens, säkerhetspolisens och kriminalvårdens verksamhet", skriver JK i remissvaret.

Även Advokatsamfundet och Riksrevisionen har i sina svar pekat på omfattande brister i förslaget.

Stefan Holgersson, polis i Botkyrka på deltid och polisforskare med koppling till Linköpings Universitet, säger att dagens system med interna polisutredningar fokuserar för mycket på det juridiska.

– Polisen borde utveckla ett system som liknar det man har inom Flygvapnet, där man anmäler incidenter. Dessutom är det så att när en åklagare utreder ett brott tittar man på om man kan få en person fälld vid en rättegång. Man tittar inte på om beteendet var felaktigt eller om polisen kunde använt en annan taktik. Det här gör ju att man letar syndabockat istället för att utveckla verksamheten, säger Holgersson.

Även professor Dennis Töllborg anser att det nuvarande systemet gör att misstänkta brott från poliser inte utreds på ett tillfredsställande sätt.

– En åklagares uppdrag är att se, har jag ett underlag för att väcka åtal med framgång. Det betyder att polisens arbete bara fokuserar på sådant som kan ge övertygande bevis att ett brott har begåtts. Allt annat skalar man bort. Det är ett strukturellt problem och man får inte reda på vad det är som egentligen skett.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".