Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Halvtid i Paris - utkast klart

Publicerat lördag 5 december 2015 kl 17.45
De svåraste frågorna återstår
(1:45 min)
 Francois Hollande pekar ut riktningen för Ban Ki-moon och Laurent Fabius. Foto: Guillaume Horcajuelo/AP/TT
1 av 2
Francois Hollande pekar ut riktningen för Ban Ki-moon och Laurent Fabius. Foto: Guillaume Horcajuelo/AP/TT
New Yorks förre borgmästare och Paris borgmästare Anne Hidalgo är två av deltagarna på klimatmötet. Foto: Eric Feferberg/TT
2 av 2
New Yorks förre borgmästare och Paris borgmästare Anne Hidalgo är två av deltagarna på klimatmötet. Foto: Eric Feferberg/TT

Vid klimatmötet i Paris enades idag arbetsgrupperna som arbetat med olika delfrågor om ett utkast som ministrarna ska förhandla vidare om under nästa vecka.

Klarar de det kan det finnas ett globalt avtal om hur man ska jobba för att hejda klimatförändringarna om en vecka. Men de svåraste frågorna återstår.

De komplicerade förhandlingarna sker i grupper som behandlar olika delar i förslaget. Det kan vara tekniska, juridiska och ekonomiska frågor.

Ofta gör grupperna uppehåll för att stämma av sinsemellan för det är inte ovanligt att deras arbete inverkar på varandras. Förhandlarna, som den första veckan främst är regeringstjänstemän, måste också ha tät kontakt med sina regeringar hemma och med länder med liknande intressen de ofta lierar sig med.

Men nu är tjänstemannaförslaget framförhandlat. Avtalsförslaget är just nu 48 sidor, något kortare än det som fanns då de kom hit. Men viktigare är hur många olika alternativa meningar som finns kvar för varje avsnitt. Texten är alltså fortfarande svårtolkad - man kan läsa den på olika sätt.

Men inget är klart förrän allt är klart, brukar det heta när klimatförhandlare möts. Nu kommer miljöministrarna att ta över förhandlingarna och det är inga lätta frågor som återstår.

1) Många länder vill ha ett skarpare krav än tvågradersmålet, och i utkastet finns 1,5 grad med som mål. De koldioxiutsläpp som redan har skett väntas kunna leda till en temperaturökning på 1,5 grad, så ett mål på 1,5 grad innebär att åtgärderna måste ske i snabbare takt.

Det i sin tur kräver att mycket mer resurser, både teknik och pengar, ska fram på kort tid, något som blir tufft att förhandla om.

2) Avtalet bygger på åtgärder som länderna själva föreslagit. De räcker inte till för att hejda jordens uppvärmning vid två grader utan ambitionen måste höjas.

I utkastet ingår krav på nya åtaganden vart femte år. Vad innebär det? Och hur ska man mäta vad länderna gjort? Vilka krav på insyn och mätmetoder ska ställas? Ska kraven vara lika för alla eller efter förmåga? Det är frågor som hänger kvar.

3) Ansvarsfrågan. Frågan om differentiering diskuteras intensivt och troligen in i det sista. De flesta är eniga om att alla länder har ett gemensamt ansvar att göra åtgärder mot klimatförändringar, men med skillnader utifrån vilken förmåga de har. Och det är inte definierat.

I Kyotoprotokollet fanns en uppdelning mellan industrialiserade länder och övriga, som en del länder vill behålla, andra vill slopa.

Ett annat exempel är hur stort ansvar växande länder har för att bidra till klimatåtgärder i utsatta länder. Exempelvis Kina har redan satsat på klimatbistånd av egen vilja, och vissa länder anser att rika länder har en plikt, medan andra länder kan göra det utifrån förmåga.

4) Finansiering. Frågan om hur och från vem pengar ska komma till klimatåtgärder i de mest utsatta länderna som själva saknar resurser är inte löst. Det finns sedan flera år en misstro från fattiga länder för att rika länder inte betalat det de tidigare lovat.

Miljö och klimatminister Åsa Romson kom till klimatmötet i Paris idag för att delta i kringarrangemang. Hon tycker att utkastet innehåller flera av de frågor Sverige har tryckt på för.

Vilka frågor av de återstående blir svårast?

– Finansieringen, som är en viktig fråga för tillit. Och hur avtalet kommer att se till att länderna gör det de utlovat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".