Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Terror ger varaktiga psykiska problem

Publicerat onsdag 30 december 2015 kl 12.00
"Symptom och problem de nu har kan lätt bli kroniska"
(2:55 min)
Grete Dyb fotgraferad framför en vägg. Foto: Jens Möller/Sveriges Radio.
Efter terrordåden i Paris har Grete Dyb blivit kontaktad av franska hälsomyndigheter som behöver tips om hur överlevande ska tas om hand. Foto: Jens Möller/Sveriges Radio.

2015 har varit ett år med flera mycket svåra terrorattentat, bland annat de dödliga attackerna i Paris i november. De som överlever terrorns fasa mår ofta mycket dåligt psykiskt, visar forskning efter terrordådet på Utøya.

Projektledaren Grete Dyb är bekymrad över att många av dem som överlevde Breiviks massaker 2011 har psykiska problem även flera år efteråt.

– Nivåerna av psykiska symptom går inte ner så fort som vi hade hoppats på, så vi fruktar att det nu stannar upp. De symptom och problem de nu har kan lätt bli kroniska, säger Grete Dyb, som är barn- och ungdomspsykiater vid Norges nationella kunskapscenter för våld och traumatisk stress (NKVTS).

Kroniska psykiska besvär efter Utøya kan, enligt Grete Dyb, påverka de överlevandes chanser i livet när det gäller till exempel utbildning och jobb.

Ragnhild Kaski, som var 21 år vid terrordådet på Utøya, har behövt mycket psykologhjälp efter terrorn. Traumat har bland annat lett till att hennes sinnen överreagerar.

– Jag reagerade väldigt länge på höga ljud. Och om någon springer, eller om en folkmassa plötsligt rör sig fort, kan den där otrygghetskänslan komma tillbaka. Det är ett ljud eller en upplevelse som jag konkret knyter till fara.

Enligt Grete Dyb är Ragnhild Kaskis reaktion mycket vanlig bland de som har utsatts för akut livsfara, till exempel vid ett terrorangrepp.

– Att få hjärnan att förstå att det är tryggt nu, att det inte är farligt längre, tar lång tid. Det är en väldigt krävande process, säger hon till Ekot.

NKVTS har studerat den psykiska hälsan hos de som överlevde terrorn på Utøya. Under åren efter har drygt 260 av av dem ställt upp på djupintervjuer vid tre tillfällen.

Några månader efter massakern var de överlevandes nivå av posttraumatisk stress i genomsnitt mer än sex gånger högre än det normala hos unga norrmän.

Typiska symptom är sömnproblem och magont. En hel överlevande från Utøya har också slitit med självmordstankar.

– Man tror att detta ska gå fort över, men det är ett jättestort arbete som måste göras, faktiskt över flera år, säger Grete Dyb.

Barn- och ungdomspsykiatern i Oslo har kontaktats av kollegor i Frankrike efter de svåra terrordåden i Paris i år, nu senast attackerna i november då 130 personer dödades.

Grete Dyb tror att de överlevande därifrån har en svår tid framför sig. Hon ser klara likheter mellan Utøya och de senaste attackerna i Paris.

– Detta med att möta en mördare som bara skjuter runt sig för att mörda flest möjligt, det är ju jämförbart. Och det var i hög grad unga människor det gick ut över, säger Grete Dyb.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".