Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Chatt om klimatmötet: "Det största hotet är översvämningar"

Publicerat torsdag 10 december 2015 kl 11.44
Forskarna Björn-Ola Linnér, Michael Tjernström och Ekots Miljöreporter Annika Digreus svarar.
1 av 3
Forskarna Björn-Ola Linnér, Michael Tjernström och Ekots Miljöreporter Annika Digreus svarar. Foto: Sveriges Radio
Björn-Ola Linnér och Annika Digreus svarar ifrån Paris. Foto Jacob Hederos
2 av 3
Björn-Ola Linnér och Annika Digreus svarar ifrån Paris. Foto Jacob Hederos / Sveriges Radio
Michael Tjernström. Foto: Nils Lindström/Sveriges Radio.
3 av 3
Michael Tjernström chattade på plats i Radiohuset i Stockholm. Foto: Nils Lindström/Sveriges Radio.

Forskarna Björn-Ola Linnér och Michael Tjernström samt Ekots Miljöreporter Annika Digreus svarade på läsarnas frågor.

Direkt: Följ spurten på klimatmötet

Jacob Hederos, Ekot: Chatt 10:00
Nu är morgonens sändningar från P1-morgon på COP21 över.
Klockan 10.00 sätter sig Björn-Ola Linnér från Linköpings universitet, Annika Digreus, Ekots miljöreporter och Michael Tjernström, Stockholms universitet, vid tangenterna för att svara på dina frågor.

  • Vem är den största boven på mötet? Hur går det för Sverige att vara "brobyggare"? Kommer det bli något avtal? Ställ dina frågor här!
  • Ladda upp med chatten från tidigare i november här.

08:51, 10 December 2015

sr_ekot: Då var vi på plats. Här svarar @BjornOlaLinner på de första frågorna. #SRklimat #Swgreen https://t.co/FLkFHMVs0N https://t.co/GEckCOC9jJ

10:00, 10 December 2015


Björn-Ola Linnér på plats vid tangenterna. Foto: Jacob Hederos / Sveriges Radio

Björn-Ola Linnér på plats vid tangenterna. Foto: Jacob Hederos / Sveriges Radio

10:01, 10 December 2015

Lennart Carlson: Varför får ALLA ej insikt om hur man STÄLLER OM TILL EN HÅLLBAR LIVSSTIL FÖR HÄLSA OCH MILJÖ ?

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Det finns några olika förklaringar. 1) Klimatfrågan griper in i flera komplexa områden, inte bara klimatsystem, utan processer i både natur och samhälle som lätt gör att det blir abstrakt kunskap. 2) Forskningen visar också att det är lättare att relatera till kunskap om det blir tydligt hur den påverka sådant som man kan relatera till, den egna vardagen t.ex. På senare år så har vi inom forskningen börjat uppmärksamma t.ex. behovet av visualiseringsverktyg för att göra klimatkonsekvenseran mer vardagsnära 3) Att vi inom klimatforskning och klimatpolitik tidigare ofta betonat värsta varningarna om katastrofala följder istället för möjligheterna och fördelarna med en klimatomställning har också visat sig ofta vara negativt för att kunna gå från ord till handling 4) Om klimatfrågan uppfattas som uppoffringar så är det uppenbarligen också svårare att ta till sig budskapet.

10:02, 10 December 2015

Jacob Hederos, Ekot: Hejsan och välkomna till vår chatt.
Det är bara att ställa vilka frågor ni önskar här - vi skickar sedan vidare dem till Michael Tjernström, Annika Digreus och Björn-Ola Linnér.

10:02, 10 December 2015

Koldioxidbantare: Jag har en FordFocus som fungera alldeles utmärkt på E 85. Jag kommer fortsätta tanka E85 för att minska CO2 utsläppen. Inom några år vill jag kunna köpa en Plugin laddhybrid bil som kan köras på E85. Tror Ni att svenska politiker, EU och fordonsindustrin kan ta sig samman så att detta blir möjligt?

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Hur de förhåller sig om några till denna tekniska lösning är förstås svårt att sia om. Det sker en snabb teknologisk utveckling inom delar av transportsektorn. Dock är det ett av de områden som vi haft för svaga politiska styrmedel med tanke på att det är gigantisk omställning som behöver göras på transport området. Redan idag står transporter för c:a 23% av utsläppen och personbilmarknaden kan mycket väl dubbleras till 2050. Det krävs då mycket mer genomgripande transportlösningar.

10:06, 10 December 2015

Koldioxidbantare: Jag har en FordFocus som fungera alldeles utmärkt på E 85. Jag kommer fortsätta tanka E85 för att minska CO2 utsläppen. Inom några år vill jag kunna köpa en Plugin laddhybrid bil som kan köras på E85. Tror Ni att svenska politiker, EU och fordonsindustrin kan ta sig samman så att detta blir möjligt?

Annika Digreus, Ekot:
Det är en fråga politikerna egentligen borde svara på. Utredningen om "Fossiloberoende fordonsflotta" m fl planer har många förslag och debatten finns ambitioner. Men samtidigt finns en konflikt mellan regeringen och EU om att svenska förslag rimmar illa med EU-regler om stöd/skattelättnader till förnybara drivmedel, vilket verkar hindra deras planer. Frågan är inte avgjord. Våra kolleger i Klotet tog upp det här nyligen, du hittar det på deras hemsida.

10:06, 10 December 2015

Jonas: Hejsan! Hur har Sverige arbetat på mötet för att vara de där "brobyggarna" som de talat om?

Annika Digreus, Ekot:
Hej Jonas, Sverige/ Åsa Romson har fått en medlarroll i frågan om anpassning till klimatförändringar och om permanenta skador och förluster - "Loss and Damage". Det är frågor som handlar om överföring av resurser mellan rika och fattiga länder och som Sverige tidigare jobbat med i klimatförhandlingarna. Svåra frågor som kan bli kvar till slutet här.

10:10, 10 December 2015

Mats Birgersson Stockholm: Hej alla tre. Familjeplanering och kondomer hör man inte ofta om numera, när det gäller vår planets framtid. Min fråga har ni hört något om detta och att minska jordens befolkning, i syfte att minska människans påverkan på vår jord. Michael antar du hört radions rapport om gödslade granar och dess förmåga att ta upp Co2. Det ger mig lite mer svar på min fråga till dig. Tack för ditt utförliga svar. Mats Birgersson

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Hej! Michael tar sista delen på frågan när han ansluter. Vad det gäller befolkningsfrågan så finns det grupper som menar att den måste få större uppmärktsamhet. Vi ser dock i våra enkätstudier som vi gör vid förhandlingarna varje år att det är det minst prioriterade lösningsområdet och det med mest motstånd. Det är en fråga som det skulle skapa större konfliktlinjer vid i de internationella förhandlingarna om den introducerades, så det tror jag inte är möjligt. En större utmaning än den växande världsbefolkningen i nuläget är att vi sannolikt kommer att ha en tredubbling av den globala medelklassen inom ett par decennier.

10:12, 10 December 2015

funderade : När man pratar om att ställa om fordonsflottan. Kostar det inte mycket för miljön att ständigt bygga nya bilar. Detta gäller ju inte bara fordon utan alla produkter egentligen?

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Behovet av nya fordon är förstås en gigantisk utmaning av resurs och energisynpunkt. Så det är viktigt att se att den totala livscykeln för fordon innebär miljövinster samt att återvinningssystemen världen över är effektiva. Materialtillgången i den nödvändinga klimatomställningen är en enorm utmaning.

10:15, 10 December 2015

Lars Strandbo: Sätter världens länder (under klimatmötet) press på de latinamerikanska länder som skövlar regnskogarna för att producera nötkött. det talas för lite om just denna skrämmande förstörelse av regnskogarna i Latinamerika och världen.

Annika Digreus, Ekot:
Skogens roll för att ta upp CO2 räknar många länder med. I sina klimatbidrag, INDC, beskriver många länder hur de vill spara skog för att den ska kunna göra klimatnytta. Men i debatten har inte jag hört att länder kritiserat varandra öppet för skövlingen. När ett land / en grupp av länder ifrågasätter andra, så sker det hövligt. Men miljögrupper runt förhandlingsrummen kritiserar och det sker också i sidoevenemang.

10:15, 10 December 2015

Henrik: Solenergi är inte alltigenom förnybar utan kräver sällsynta jordartsmetaller. Hur länge räcker de resurserna? Har någon räknat på det - och på den miljöpåverkan från gruvdrift det kräver?

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Det har gjorts många beräkningar på hur solcellsutvecklingen skall bli mindre resurskrävande. Stora framsteg har gjorts senare år, men även här har vi än stort utmaning om vi skall möta en fördubbling av världens energibehov till större delen med solenergi. Det finns ett flertal ambitiösa studier som analyserar material- och energibehoven i den framtida solcellstillverkningen.

10:18, 10 December 2015

Jerry: Varför ingen pratar om att hejda ohållbart befolknings tillväxt i världen eller "konsumtions utsläpp " som i Sveriges fall ökar hela tiden,Sverige börjar bli netto importör av alla möjliga varor utom järnmalm,dessutom....gör vi detta för lånade pengar..hur smart är det?

Annika Digreus, Ekot:
Hej Jerry, konsumtionsutsläppen du nämner uppmärksammas mer och mer, men i förhandlingarna används nationell utsläppsstatistik. Det diskuteras hur statistiken ska bli bättre, den är svår att jämföra för länder bokför olika. Den ständigt ökande konsumtionen finns med som underliggande fråga. Avtalsförslaget innehåller skrivningar om "transformation" , vars innebörd är att samhället helt måste förändras i mer hållbar riktning, om det går igenom. sign "funderade" , det här svaret handlar delvis om din fråga också.

10:21, 10 December 2015

Jerry: Varför ingen pratar om att hejda ohållbart befolknings tillväxt i världen eller "konsumtions utsläpp " som i Sveriges fall ökar hela tiden,Sverige börjar bli netto importör av alla möjliga varor utom järnmalm,dessutom....gör vi detta för lånade pengar..hur smart är det?

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Se ovan för svar angående befolkningsfrågan. Många pratar om konumtionsutsläpp. Se t.ex. Naturvårdsverkets rapport om hållbara konsumtionsmönster: https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6653-6.pdf?pid=14404

10:22, 10 December 2015

Nils Lindström, Ekot: Hej! Nu är även Michael Tjernström på plats för att svara i chatten. Vi kommer hålla på en halvtimme till härifrån Stockholm.

10:28, 10 December 2015

Magnus Olert: Jag lyssnade på intervjun med Rockström där ni pratar om olika utsläppsalternativ som skulle ge uppvärmningar på 1.5, 2.0, 2.7 grader. Det ger intryck av en väldig exakthet i beräkningarna. Nu undrar jag vilket värde på klimatkänsligheten (ECS) ni har antagit när ni gör dessa beräkningar. Uppenbarligen måste dessa exakta förutsägelser vara baserade på ett exakt värde på ECS. Dock ger ju inte IPCC ett exakt värde utan säger att ECS ligger nånstans i intervallet 1.5-4.5 grader utan att det går att precisera något mest troligt värde. Detta ger ju inte alls möjlighet till de exakta förutsägelser som ni pratar om. Från IPCC AR5 SPM: The equilibrium climate sensitivity quantifies the response of the climate system to constant radiative forcing on multi- century time scales. It is defined as the change in global mean surface temperature at equilibrium that is caused by a doubling of the atmospheric CO2 concentration. Equilibrium climate sensitivity is likely in the range 1.5°C to 4.5°C (high confidence), extremely unlikely less than 1°C (high confidence), and very unlikely greater than 6°C (medium confidence)16. The lower temperature limit of the assessed likely range is thus less than the 2°C in the AR4, but the upper limit is the same. This assessment reflects improved understanding, the extended temperature record in the atmosphere and ocean, and new estimates of radiative forcing. 16 No best estimate for equilibrium climate sensitivity can now be given because of a lack of agreement on values across assessed lines of evidence and studies. https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WGIAR5_SPM_brochure_en.pdf

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Hej! Du har rätt i att temperaturmålen inte kan fungera som precisa politiska målsättningar som vi med exakthet kan fastställa när de är uppnådda. Temperaturmålen fungerar i förhandlingarna mer som pedagogiskt motiverade referenspunkter. Många klimatforskare menar att det är viktigare fokusera på omställningsmål snarare än temperaturmål. Men i förhandlingarna spelar de en viktig symbolisk roll, inte minst för de låglänta ö- och kuststaterna. De anger en ambitionsinriktning.

10:28, 10 December 2015

Erik V: Vilka positiva effekter kan Sverige se av ett förändrat klimat. Får vi mildare vintrar och skönare somrar?

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Fullt så enklet är det inte. Det kommer fortfarande att komma regniga sommrar och kalla vintrar; skillnaden mellan olika år fortfarande är större än den långsamma trenden. Men i medeltal blir det mildare vintrar och mindre snö och längre och varmare somrar, även om förändringen är som störst på vintern. Dessutom blir det mer regn totalt, och mer extrem nederbörd; kanske starkare stormar. Så det är en blandad bild; det största hotet är nog översvämmningar som blir vanligare.

10:29, 10 December 2015

CB: Hej Finns det några mätningar av hur metanutsläppen från havsbottnen på ESAS i arktis utvecklas?

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Mycket lite; det behövs långsiktiga mätningar och det som finns är mest enskilda nedslag. Jag var själv i Ostsibiriska havet förr året på sommaren och man ser metan bubbla upp ur havsbotten, men mycket lite syns ännu i atmosfären. Så juryn är fortfarande ute där. Vi vet attd et finns mycket metan som kan frigöras men vet inte tillräckligt mycket för att kunna göra en bra bedömning om framtiden.

10:31, 10 December 2015

Henrik: Solenergi är inte alltigenom förnybar utan kräver sällsynta jordartsmetaller. Hur länge räcker de resurserna? Har någon räknat på det - och på den miljöpåverkan från gruvdrift det kräver?

Annika Digreus, Ekot:
Hej, jordartsmetallerna är inte direkt en fråga klimatmötet diskuterar. Men här hänvisas också till FN:s hållbarhetsmål, så resursfrågorna och klimatfrågan verkar länkas ihop den vägen

10:31, 10 December 2015

Gustav B: Hej, Vad skulle en övergång till väte-bränsle -ffa med alla bilar och lastbilar- innebära för klimatet

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Vätgasen har ju varit på tapeten länge. Forskningen är fortfarande delad om dess roll i framtida transporter. En del menar att det dess verkliga bidrag kan vara att kunna lagra överskottsenergi från intermittenta energikällor som vindkraft.

10:34, 10 December 2015

Magnus Olert: Jag lyssnade på intervjun med Rockström där ni pratar om olika utsläppsalternativ som skulle ge uppvärmningar på 1.5, 2.0, 2.7 grader. Det ger intryck av en väldig exakthet i beräkningarna. Nu undrar jag vilket värde på klimatkänsligheten (ECS) ni har antagit när ni gör dessa beräkningar. Uppenbarligen måste dessa exakta förutsägelser vara baserade på ett exakt värde på ECS. Dock ger ju inte IPCC ett exakt värde utan säger att ECS ligger nånstans i intervallet 1.5-4.5 grader utan att det går att precisera något mest troligt värde. Detta ger ju inte alls möjlighet till de exakta förutsägelser som ni pratar om. Från IPCC AR5 SPM: The equilibrium climate sensitivity quantifies the response of the climate system to constant radiative forcing on multi- century time scales. It is defined as the change in global mean surface temperature at equilibrium that is caused by a doubling of the atmospheric CO2 concentration. Equilibrium climate sensitivity is likely in the range 1.5°C to 4.5°C (high confidence), extremely unlikely less than 1°C (high confidence), and very unlikely greater than 6°C (medium confidence)16. The lower temperature limit of the assessed likely range is thus less than the 2°C in the AR4, but the upper limit is the same. This assessment reflects improved understanding, the extended temperature record in the atmosphere and ocean, and new estimates of radiative forcing. 16 No best estimate for equilibrium climate sensitivity can now be given because of a lack of agreement on values across assessed lines of evidence and studies. https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WGIAR5_SPM_brochure_en.pdf

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Jag förstår att det är tvetydigt. Klimatosäkerheten som vi känner den baserat på vetenskapliga fakta redovisas öppet i IPCCs rapport. Den ligger till grund för klimatförhandlingarna, men de senare är politiska och har mycket svårt att hantera den osäkerheten. Precis som Trafikverket anger sin nollvision, vill klimatpolitiker ha ett enkelt mål att sikta på, och då har man valt 1.5 eller 2 grader att sikta på. Problemet är då, som du ju redan insett, att vi inte vet hur mycket utsläpp som det egentligen innebär. IPCC har ett scenario som med hyfsad säkerhet håller oss under 2 grader (0.9-2.3 om jag minns rätt). Så det handlar om sannolikheter; inte exakta tal. Man kunde valt att sikta på att begränsa koldixoidhalten i atmosfären istället; det vore mycket mer exakt. Men blir lite mer abstrakt istället; inte ett lika effektivt mål. Så du har alldeles rätt i din observation och jag önskar att detta diskuterades lite mer. Det finns inget vetenskapligt belähh för att anta att vi hamnar i mitten eller i underkant av olika scenarios; det kan precis lika gärna bli det värsta extremvärdet som händer.

10:36, 10 December 2015

Anna-Karin: Varför tar man inte upp följande frågor på klimatmötet: SLUTA KRIGA! SLUTA SKÖVLA REGNSKOGARNA (JORDENS LUNGOR) PLANTERA TRÄD, MINSKA ÖVERBEFOLKNINGEN I UTVECKLINGSLÄNDERNA (GENOM ATT GE KVINNOR MAKT ÖVER SIN EGEN KROPP) SLUTA TILLVERKA ONÖDIGA PRYLAR. Då är vi iaf på väg att rädda vår enda planet! Men jag förstår ju att dessa frågor är alldeles för enkla för att passa in i det stora etablissemanget, där det är PENGAR OCH MAKT som styr den negativa utvecklingen. Men som en stor tänkare sagt: När den sista fisken är fångad, då först förstår människan att man inte kan äta pengar....

Annika Digreus, Ekot:
Hej Anna-Karin, indirekt går dina uppmaningar igen i frågor som diskuteras här. T ex att klimatförändringar kan bidra till konflikter och krig när människor hamnar i misär pga torka och översvämningar och att jordens lungor måste värnas.

10:38, 10 December 2015

Sandra: Kommande generationer får lösa detta som de alltid gjort tidigare. Alt förklaringar har svårt att komma fram i debatten pga bla miljörörelsen.

Annika Digreus, Ekot:
Hej Sandra, uppfattar inte din fråga?

10:39, 10 December 2015

ClaesL: Hur skulle jordens medeltemperatur utveckla sig de närmaste 100 åren ifall vi aldrig släppt ut någon co2 överhuvudtaget?

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Koldioxidhalten i atmosfären varierar under lång tid med istider och interglacialer; det blir mer under de senare och variationerna mellan olika istidscykler är ganska likartad. Det finns ingen anledning att anta att de skulle variera mycket mer av naturliga skäl. I själva verket är halterna idag c:a 30% högre än de varit någonsin under de senaste 800000 åren, dvs över flera istider och interglacialer. Om vi inte hade ökat koldicoxidhalten säger våre klimatmodeller (för det är ju det enda vi kan använda då det gäller framtiden) att det skulle ske en långsam avkylning.

10:40, 10 December 2015

Sandra: Kommande generationer får lösa detta som de alltid gjort tidigare. Alt förklaringar har svårt att komma fram i debatten pga bla miljörörelsen.

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Problemet är att den framtida klimatförändringen beror på vad vi gör idag. Så framtida generationer KAN inte lösa problemet. Varje kilo kol vi släpper ut motsvarar en viss temperaturökning. Den försvinner inte för att vi slutar - nu eller i fartiden. Den blir kvar 10-tals generationer i framtiden. Så frågan är om vi har rätt att ändra klimatet för dem som ännu inte är födda. Det är inte en klimatfråga; inte ens en naturvetenskaplig fråa. Mer en moralisk sådan...

10:42, 10 December 2015

Ann: Hej finns det en verklig vilja att samordna budskapet med flygresors utsläpp kontra resebolagens sätt att ösa ut resor till billiga priser samt olika program som "säljer" resereportage där vi uppmanas att öka resandet. Finns det också samsyn på den import av ex. billigt kött och billig mjölk och vad det gör med klimatet för att inte tala om vad det gör med svenska produkter som det kanske blir mindre av? Det verkar som vi bara byter olika kvaliteter med varandra.Det brukar heta att vi finns på en global marknad nu, men till vilket pris?

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Den framtida ökningen av privata flygresor diskuteras en hel del. Med en ökad medelklass i världen så förväntas dessa öka markant inom de närmaste årtionden. Men i förhandlingarna är det påfallande tyst om styrmedel kring flygets klimatpåverkan.. Schweiz anmärkte på det i sitt anförande i gårkväll om det nya avtalsutkastet. Köttkonsumtionen har diskuteras en hel del i korridorerna. Arnold Schwarzenegger t.ex. fokuserade på det i sitt anförande vid sidoaktiviteterna här. Många andra tar upp det, så det är helt klart i fokus, men det är inte möjligt att reglera i ett internationellt avtal.

10:45, 10 December 2015

Johan Tjernström: Förnybart är ordet idag. Vi har en miljon träd och samma mängd energi i forma av olja t.ex. Vi har en båt som skall drivas över havet och det kostar 100.000 träd eller oljan vi har. Vi hugger ner 100.000 träd och eldar i pannan. Då trycker vi upp en massa co2 i atmosfären men för att kompensera det så planterar vi 100.000 nya träd, nollsummespel. Nu har vi 100.000 färre träd som skall ta upp den ökande mängden co2, det är inte så smart. Om vi istället tar oljan och bränner den i pannan så har vi alla träden kvar plus att vi planterar 100.000 nya träd för att kompensera för den brända oljan, det finns inget hinder för det. Eftersom det är ett nollsummespel när vi planterar nya istället för dom gamla, så är det ett minusskillnadsspel när vi bränner olja, spar alla träd, plus planterar nya träd. Eftersom konsumtionen ökar hela tiden så måste vi plantera fler träd än vi hugger ner. Varför är det bättre att hugga ner biomassan än att spara den och plantera fler växter?

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Det är inte ett nollsummespel, eftersom den olja som förbränns inte återskapas. Det är riktigt att biomassa binder kol; tanken med biobränslen är att man återplanterar skog där man huggit ned den. Om man inte skulle göra det skulle det behövas mer och mer skogsareal och det finns ingen som helst möjlighet att plantera så mycket skog som skulle behövas för att sluka upp det vi redan släppt ut. Att planetar skog är en bra åtgjärd men långtifrån tillräckligt.

10:45, 10 December 2015

Max: Det finns uppgifter att solens aktivitet sjunker nuförtiden och klimatet på jorden i närmaste 50 år blir kallare och inte värmare som FNs klimatpanel påstår. Det sägs att år 2055 jorden går i nya istiden. Vad kan ni säga om detta? Max

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Om vi hade låtit klimatet vara ifred skulle vi förr eller senare gå in i en ny istid; det är de naturliga cyklerna som jordens klimat gör igenom och det sker på tidsskalan tusentals år; den förra istiden slutade för c:a 10000 år sedan. Vissa saker har vi god koll på; koldioxidens primära effekter känner vi noga och vi vet också relativt väl hur solen har varierat under den senaste decennierna. Denna variation är mycket för liten för att förklara de klimatförändringa som vi observerar. Solen spelar naturligtvis en avgörande roll för klimatet men variationerna på 100-års tidsskala är helt enkelt om inte försummbar så åtminstone för liten. Den stora frågan är naturligtvis om nu värmer klimatet så mycket att vi inte kommer att gå in i nästa istid. Det ärliga svaret är att det vet vi inte, men den som lever om ett antal 1000 år för se...:-).

10:50, 10 December 2015

ClaesL: I den senaste rapporten från IPCC som kom 2013 så anges det som "verk likely" att mänskliga aktiviteter ligger bakom merparten av uppvärmningen de senaste 50 åren. Det innebär åtminstone 0,2 grader i och med att uppvärmningen sedan dess är 0,4. Med tanke på att uppvärmningen sedan slutet av 1800-talet är 0,8-1 grad så är det ju en väldigt stor del av den totala uppvärmningen som räknas som naturlig. Hur stor är den framöver nu när det skall förhandlas om att tillåta ökningar om tiondels grader?

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Jag tror att du lite grann feltolkar IPCCs uppgifter. Problemet är att statistiskt säkerställa vad som är vad. Att skilja ut en långsiktig trend för det naturliga bruset. När IPCC säger att det är säkert att männsikan orsakat minst hälften av demn observerade temperaturhöjsningen sedan 50-60 talen, så betyder det precis just det. Det kan vara så att den mänskliga påverkan är 0.6 grader men den naturliga trenden är -0.2; men det kan man inte säga med någon säkerhet. Men det är säkert att MINST hälften är orsakat av männskilig aktivitet.

10:53, 10 December 2015

Jacob Hederos, Ekot: Hejsan!
Nu får Björn-Ola och Annika tacka för sig och springa vidare. Michael har några minuter kvar på sig att svara på frågor.

10:56, 10 December 2015

Gustav B: Ang min tidigare fråga om väte-bränsle. Tacksam om ni kunde vara lite mera konkreta om fördelar och nackdelar samt ev effekter med väte bränsle vis-a-vis klimatet. Tyskland har redan börjat med beställning av 400 väte-tank stationer fram till 2023. Börjar Tyskland (och kanske Volkswagen-koncernen) med H2 så lär det betyda ngt för framtida transportsektorn och ev klimatpåverkan.

Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet: Hej! IEAs rapport Tracking Clean Energy Progress 2015 ger i ett av sina kapitel en summering av vätgasens potentiella roll i den framtida energimixen. Du finner den här: http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/Tracking_Clean_Energy_Progress_2015.pdf

10:57, 10 December 2015

Josef: I IPCC:s rapport från 2001 så skriver man: "In Climate research and modeling, we should recognize that we are dealing whit a coupled non-linear chaotic system, and therefore that long-term prediction of future climate states is not possible." Detta har senare blivit ett ytterst radikal hållning som kan leda till hårda tillmälen om man hävdar idag. Hur kunde det ha blivit så? Hade IPCC fel 2001?

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Problemet ligger i vad man menar med "long term predictions". Det har också hänt en del sedan 2001. vetenskap handlar om att tänja på gränserna och det som sas vid ett tidigare tillfälle var sant då. Idag är modellerna bättre och det har också hänt mycket med klimatet som verifierat det vi var mer osäkra på för länge sedan. Men i grunden är klimatet förmodligen ett av de mest komplicerade icke-lijära system man ge sig på att studera, och jag är övertygad om attd et kommer att hänsa saker med klimatet i framtiden som vi inte väntar oss idag. Newton hade säkert rätt då när han uttalade sig om gravitationen och den klassiska mekaniken; sen kom Einstein och vem vet vad som kommer om 100 år - eller i morgon....

10:57, 10 December 2015

Jerry: I Nord Amerika barkborren skövlar enorma skogsarealer pga varmare klimatet,har Sverige och Rysk Tajga liknande problem i samma omfattning ? ...och andra fråga ;hur jorden påverkas om halva skogen blir borta i Norra halvklotet ?

Michael Tjernström, Stockholms universitet: Inte ännu, men problem med spridning av skadeinsekter som kan "tjäna" på ett ändrat klimat finns naturligtvis och blir större ju varmare det blir. Ett exempel i Sverige - som iofs inte berör skogen men som redan är uppenbart - är spridningen av fästingar. Ett norra halvklot helt utan skog låter förfärligt av många olika skäl. För klimatet (oavsett andra upplevelser och förändringar i ekosystem etc) innebär det att den andel av våra utsläpp som idag tas upp av biomassa skulle minska och varje ytterligare utsläpp skulle få en större effekt; ungefär hälften av våra utsläpp försvinner idag relativt snabbt genom upptag i hav och biomassa men resten blir kvar i hundratals år.

11:03, 10 December 2015

Jacob Hederos, Ekot: Tackar så mycket för alla frågor!
Nu avslutar vi chatten med Michael Tjernström, Björn-Ola Linnér och Annika Digreus. Vill ni läsa mer om klimatmötet i Paris hittar ni mycket matnyttigt här.

11:04, 10 December 2015

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".