Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

USA:s planer på ökad militär närvaro runt om i världen

Publicerat torsdag 10 december 2015 kl 17.17
Ett sätt att möta det ökade terrorhotet
(2:09 min)
En amerikansk soldat syns i profil med en vajande flagga bakom sig. Foto: AP Photo/Hasan Jamali/ TT
Foto: AP Photo/Hasan Jamali/ TT

Från USA kommer uppgifter om långt gångna planer på att permanent utvidga den amerikanska militära närvaron på flera kontinenter inklusive Europa. Detta som ett svar på det som ses som ett globalt och dynamiskt terrorhot som växer sig allt större, rapporterar Sveriges Radios USA-korrespondent. 

Det är försvarshögkvarteret Pentagon som lagt fram förslaget som bland annat skulle innebära fyra större militära baser, ett slags nav, i Mellanöstern, Sydostasien, Afrika och möjligen också södra Europa. Dessutom ett okänt antal mindre centra för amerikansk militär verksamhet i respektive region.

Tidningen New York Times uppger att diskussioner mellan Pentagon och Vita huset pågår sedan några månader och att expansionen skulle innebära mellan 500 och 5 000 amerikanska militärer för varje bas, som stationeras mer eller mindre permanent efter grönt ljus från aktuella länders regeringar.

Målet skulle vara att på ett mer omfattande och konsekvent sätt än i dag möta den ökande aktiviteten från framförallt IS, men även al-Qaida och Boko Haram, från platser som Morón i Spanien, Addis Abeba i Etiopien, och Jalalabad i Afghanistan.

Naven och baserna skulle under "överskådlig framtid", som det heter, dirigera USA:s specialtrupper, fjärrstyrda bombflygplan och underrättelseverksamhet, alltså fler insatsstyrkor, fler drönarattacker och fler spioner i instabila länder som Irak, Jemen och Niger.

I flera av de länder som diskuteras har ju USA redan en militär närvaro, enligt Pentagons planer skulle den på dessa platser utvidgas och effektiviseras, samtidigt som nya militära installationer skulle tillkomma. 

Allt för att snabbt kunna agera mot terrorister både före och efter attacker, för att skydda amerikanska intressen som ambassader i utsatta länder, men även för att gripa in vid plötsliga regionala kriser som till exempel det ebolautbrott i Västafrika som ledde till en mycket stor insats från amerikansk sida, med USA:s afrikanska centralkommando som bas.

Uppgifterna i New York Times kommer från tidningens källor i både Vita huset, Pentagon och utrikesdepartementet men är inte officiellt bekräftade.

Just USA:s utrikesdepartement sägs ha invändningar som att en större och mer permanent närvaro ytterligare stärker en smygande och global militarisering och går rakt på tvärs mot de senaste årens uttalade amerikanska ambitioner att snarare söka diplomatiska och politiska lösningar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".