Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler har kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism

Publicerat söndag 13 december 2015 kl 05.19
"Det är betydligt fler"
(2:19 min)
Anders Thornberg, Säpochef. Till höger en persons skugga. Foto: Henrik Montgomery och Jessica Gow/TT
1 av 2
Säpo-chefen Anders Thornberg. Foto: Pontus Lundahl / TT
2 av 2
Säpo-chefen Anders Thornberg. Foto: Pontus Lundahl / TT

Antalet personer i Sverige som Säkerhetspolisen bedömer har kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism har ökat betydligt de senaste åren.

Det handlar inte bara om personer som har rest till Irak och Syrien utan även andra personer i Sverige, säger Säpochef Anders Thornberg i en intervju med Ekot.

Den senaste kartläggningen från år 2010 visade att det då handlade om 200 personer.

– Jag vill inte säga någon siffra, men det är betydligt fler. Vi tror inte att alla är terrorister, men vår uppgift är ju att hitta om det är en eller två eller flera bland dom här som är beredda att begå terrorattentat.

Enligt Säkerhetspolisen har 286 personer rest från Sverige för att ansluta sig till terrorgrupper i Irak och Syrien de senaste 2, 5 åren - jämfört med 40 personer under tioårsperioden innan. Men ökningen finns inte bara bland de som reser och återvänder, utan finns också bland personer som till exempel rekryterar, finansierar, och sprider propaganda enligt Säkerhetspolisen.

– Vi lägger betydande resurser från Säkerhetspolisen. I förhållande till annat blir det mer och mer för varje år.

Enligt en kartläggning som Säkerhetspolisen gjorde år 2010 handlade det sammantaget om runt 200 personer som hade kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism. Säpochef Anders Thornberg vill inte specificera vilket exakt antal det handlar om i dag. Inte heller hur många personer som övervakas dygnet runt.

– Vi gör ju kartläggningar av de kända individerna, vilka de umgås med, vilka de pratar med, vilka de rör sig med.

Som ett led i arbetet har polisen och Säkerhetspolisen också utvecklat metoderna för att förebygga terrorbrott. Det handlar till exempel om att i större utsträckning arbeta på samma sätt som mot grov organiserad brottslighet.

– Om det finns individer som vi tror håller på med terrorverksamhet, eller som planerar i ett tidigt stadie, så begår de andra brott. Genom vårt underrättelsearbete får vi reda på att man håller på med kanske vapenbrott, ekonomiska brott eller något annat.

Anders Thornberg jämför Säkerhetspolisens arbete med hur samhället i stort bekämpar den organiserade brottsligheten.

– Precis som samhället har varit framgångsrikt med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, har vi en ganska god uppfattning om vilka individer det är som finns i den här kretsen. Individer som skulle kunna vara potentiella terrorister i framtiden. Ser vi att de begår någon annan brottslighet så beivrar vi den, för det är ju polisens uppgift också. Då använder man alla till buds stående medel med, skattemyndigheter, ekobrottsmyndigheter enklare brottslighet, säger Anders Thornberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".