Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Spänd väntan på mottagandet av förslaget till klimatavtal

Publicerat lördag 12 december 2015 kl 13.11
Annika Degréus direkt från Paris
(3:09 min)
Laurent Fabius presenterade delar av det nya utkastet muntligt samtidigt som demonstrationer pågår i Paris. Foto: TT samt Beatrice Janzon.
Laurent Fabius presenterade delar av det nya utkastet muntligt samtidigt som demonstrationer pågår i Paris. Foto: TT samt Beatrice Janzon.

Det "slutliga" utkastet till ett nytt globalt klimatavtal har lagts fram i Paris. Målet är att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader.

 

Mötets ordförande, Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius, presenterade förslaget på ett möte med de 195 ländernas ministrar.

– Vi är nästan vid vägs ände och utan tvekan är vi på väg att börja på en ny väg, sade han.

Fabius beskrev avtalet som nödvändigt för hela världen och varnade länderna för att misslyckas med att anta det.

Miljöminister Åsa Romson räknar med att avtalsutkastet antas vid mötet senare i eftermiddag.

– Det kan hända att enstaka länder markerar väldigt hårt, säger hon.

– Men det här är ett avtal som alla länder vill vara med på och behöver vara med på för att vi ska klara klimatutmaningen.

Romson är dock oroad för att det slutliga avtalsutkastet ska ha vattnats ur jämfört med den tidigare versionen.

Vad tycker du om det Fabius sa om innehållet i den nya texten?

– Det lät hoppfullt, säger Romson.

Även FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och Frankrikes president François Hollande vädjade till de många ministrarna att sluta upp. De sparade inte på de stora orden och satte press på länderna.

President Hollande talade om att den 12 december kan bli ett historiskt datum för mänskligheten. Han menade också att en överenskommelse blir ett viktigt budskap om medmänsklighet efter terrordåden i Paris för en månad sedan.

– Ni har möjlighet att rädda världen, sade Hollande.

Enligt Fabius är texten både ambitiös och balanserad. Han uppgav bland annat att texten sätter upp målet att begränsa jordens uppvärmning till klart under två grader och att man ska arbeta för att nå 1,5 grader.

– Texten innehåller principiella element som vi tidigare tänkte var omöjliga att nå, sade Fabius.

Fabius uppgav också att avtalsutkastet innebär att länderna ska se över sina nationella klimatplaner vart femte år, ökad transparens när det gäller ländernas klimatarbete och att avtalet blir rättsligt bindande.

Utkastet nämner också att 100 miljarder dollar ska överföras årligen till fattiga länders klimatåtgärder, att 100 miljarder är "ett golv" och att ett nytt finansieringsmål ska sättas upp för 2025.

Avtalsutkastet skulle levereras till ländernas delegationer senast 13.30 och ett nytt möte har annonserats till 15.45. Då kan avtalet komma att antas. Målet är att det ska ske enhälligt.

Lyckas ministrarna enas blir avtalet det första riktigt globala. I det nuvarande avtalet, Kyotoprotokollet, har bara ett 40-tal länder åtaganden. Det är enbart utvecklade länder, men inte alla. Till exempel omfattas inte USA och Australien.

Det nya avtalet är tänkt att gälla från 2020 och handlar framförallt om att sätta upp spelregler och driva på ländernas nationella klimatarbete.

Redan vid klimatmötet i Durban i Sydafrika 2011 kom världens länder överens om att ta fram frivilliga nationella klimatplaner och att i Paris 2015 bekräfta det nya klimatsamarbetet i ett avtal.

Durban var ett stort genombrott. Året dessförinnan hade världens länder i mexikanska Cancun slutit upp kring målet att begränsa jordens uppvärmning till två grader.

Hittills har 185 länder lämnat in nationella klimatplaner till FN. De omfattar närmare 90 procent av världens klimatpåverkande utsläpp. Men även om alla klimatplaner genomförs så nås inte tvågradersmålet. Den samlade effekten bedöms bli en temperaturökning på 2,7 grader.

Klimatlöftena i de nationella planerna ser olika ut. Till exempel så lovar världens största utsläppsland Kina att landets utsläpp ska nå en högsta nivå runt 2030, och därefter minska.

USA har lovat 26-28 procents utsläppsminskningar 2025 jämfört med 2005 års nivåer. EU har lovat 40 procents utsläppsminskningar till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

De utsläppsminskningsmålen kommer inte att bli internationellt rättsligt bindande i det nya avtalet. Parisavtalet handlar mycket om hur ländernas klimatarbete ska redovisas, granskas, rapporteras och följas upp.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".