Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot fredspriset i Norge

Publicerat söndag 13 december 2015 kl 12.10
"Bör en grupp som har handlat direkt odemokratiskt få Nobels fredspris?"
(3:40 min)
Fredspriset delas ut till Tunisiens nationella fredskommitté
Fredspriset togs emot av Tunisens representerande kommitté med glädje. Foto: AP

Det är sannerligen ingen sensation att fred har dominerat norska tidningars ledarsidor de senaste dagarna när Oslo har haft besök av Tunisiens nationella dialogkvartett, årets mottagare av Nobels fredspris.

Norska ledarskribenter har försökt övertrumfa varandra med formuleringar om hur välförtjänt årets fredspris är.

Till exempel skriver Verdens Gang att "Nobelkommittén gjorde i höstas ett bra, om än något överraskande, val av fredsprisvinnare. I dag framstår valet som ännu viktigare och riktigare."

Aftenposten skriver att ordet "dialog" har blivit "devalverat och sakta men säkert bortträngt från det offentliga samtalet i en värld som hellre pratar om nödvändigheten av konfrontation."

Men, skriver tidningen, i torsdags kom "resningen. Dialogordet blev taget in i värmen igen genom utdelningen av Nobels fredspris till Kvartetten för nationell dialog".

Hur är det då med mer kritiska perspektiv på årets fredspris? Jo, de kommer till norska tidningars tyckarsidor huvudsakligen från utomstående statsvetare med år av Tunisienstudier i bagaget.

"Bör en grupp som har handlat direkt odemokratiskt få Nobels fredspris?", frågar sig Teije Hidde Donker i tidningen Bergens Tidene.

Hans statsvetarkollega Maria Glenna håller med, hon skriver hos NRK att "Den nationella dialogen i sig själv var inte demokratisk, den gick runt de vanliga beslutsprocesserna i det demokratiskt valda parlamentet".

Samtidigt, hävdar hon, var det nog en nödvändig metod eftersom samarbetet mellan regeringen och oppositionen helt hade brutit samman. 2013 var Tunisien farligt nära inbördeskrig.

Apropå krig har USA bett Norge, liksom Sverige, om hjälp i den västliga militärinsatsen mot Islamiska Staten i Mellanöstern.

För Norges del handlar det framför allt om att ställa upp med jaktflyg. Men norska ledarskribenter och politiska kommentatorer är allt från mycket tveksamma till direkt kritiska.

John Olov Egeland inleder sin kommentar i Dagbladet med att fråga
"Är vi redo att föra krig mot IS i Syrien och Irak i ett par generationer?".

Egeland hänvisar till en tidigare norsk försvarschef som har sagt att ett krig mot IS kan ta 40 år, om man räknar in de stabiliseringsåtgärder som krävs efter att IS är militärt besegrat.

Den norske generalmajoren Robert Mood har sagt till Klassekampen att det är förhållandevis enkelt att vinna kriget mot IS, men värre att vinna freden.

Vänstertidningen Klassekampen är på ledarplats den norska pressröst som är allra tydligast mot att Norge ska gå in i kriget.

Enligt tidningen skulle ett militärt bidrag troligen "vara i strid med folkrätten. Därför är det oroväckande att beslutet fattas i stängda rum och inte ledsagas av öppen debatt i Stortinget", skriver Klassekampen.

Tidningen pekar på att trots all känslig militär information så kunde det brittiska underhuset nyligen diskutera deltagande i kriget i tio timmar inför öppna mikrofoner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".