Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bosnien åter hotat av splittring 20 år efter Daytonavtalet

Publicerat måndag 14 december 2015 kl 05.00
100 000 människor dödades under kriget
(1:56 min)
Två män som skakar hand och en tredje som tittar på.
Jugoslaviens president Slobodan Milosevic skakar hand med Kroatiens president Franjo Tudjman, i bakgrunden Bosnien-Herzegovinas president Alija Izetbegovic. Foto: John Ruthroff/TT.

I Sarajevo är det få som firar att det i dag är 20 år sedan Daytonavtalet som fick slut på kriget skrevs under. För avtalet bevarade också uppdelningen utifrån etnicitet i det bosniska samhället och nu hörs åter röster som varnar för en delning av landet.

Den 14 december 1995 i Élyseépalatset i Paris skrev presidenterna för Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Förbundsrepubliken Jugoslavien under det avtal som efter tre och ett halvt år gjorde slut på kriget i Bosnien-Hercegovina.

Omkring 100 000 människor hade dödats, två miljoner drivits på flykten, tiotusentals våldtagits och mördandet av runt 7 000 män och pojkar i Srebrenica utgjorde en av de värsta krigsförbrytelserna i Europa sedan andra världskriget.

Avtalet som förhandlades fram med hjälp av EU och USA på en amerikansk militärbas i Dayton innebar att Bosnien-Hercegovina delades in i två enheter: Federationen Bosnien och Hercegovina där de bosniska muslimerna; bosniakerna och kroaterna är i majoritet och så Serbiska republiken där bosnienserberna dominerar.

I dag är de flesta överens om att det bästa med Daytonavtalet var att det skapade fred men i övrigt har det gjort Bosnien Hercegovina till ett mycket segregerat och svårstyrt land med lokala parlament och regeringar vid sidan av de gemensamma och där presidentskapet roterar på ett rullande schema mellan de tre största etniska grupperna.

Och 20 år efter fredsavtalet är det politiska läget mer instabilt än på länge.

I Serbiska republiken hotar presidenten Milorad Dodik med att kräva självständighet och i förra veckan beslutade det lokala parlamentet i republiken att man tänker upphöra med att samarbeta med landets domstol, polis och åklagarmyndighet efter en polisräd i jakt på misstänkta krigsförbrytare i Serbiska republiken.

Det beslutet kritiserades skarpt av bland annat EU och USA och den så kallade Höga representanten som i enlighet med Daytonavtalet fortfarande finns på plats i Bosnien-Hercegovina för att se till att fredsavtalets civila delar respekteras.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".