Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ensamma terrorister svårare att upptäcka

Publicerat måndag 28 december 2015 kl 11.50
"Vi måste tänka mer kreativt för att förstå beteendet"
(3:28 min)
Tysk polis övar terrorattentat. Anhängare till IS demonstrerar. Bilbomb i Irak där 10 människor dödats. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.
IS uppmanar sina anhängare att genomföra terrordåd på egen hand i sina hemländer. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.

Personer som planerar att begå terrordåd på egen hand är särskilt svåra för säkerhetstjänster att upptäcka. Men det finns vissa saker som utmärker dem, säger terrorismforskaren Paul Gill.

Forskare har börjat intressera sig allt mer för vad som utmärker personer som begår terrorattacker på egen hand.

Det finns vissa saker som skiljer dem från terrorister som agerar i grupp, men det krävs att man tänker på ett annat sätt för att hitta dem. Det säger Paul Gill, verksam vid Security & Crime Science Department på  University college London.

– Vi måste tänka mer kreativt för att förstå det beteende som de här personerna har, säger Paul Gill.

Terrorister som agerar i grupp måste kommunicera och därmed finns det en möjlighet för säkerhetstjänster att avslöja dem genom avlyssning. En ensamagerande terrorist agerar inte på det sättet, och det gör att man behöver tänka lite mer kreativt, säger Paul Gill.

Han och hans kollegor valde att samla information om mer än hundra ensamagerande terrorister i en databas.

När de studerade fallen upptäckte de bland annat att nästan en tredjedel av personerna lidit av någon form av psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Det var en betydligt högre andel än när de jämförde med terrorister som agerat i grupp.

– Det var vanligen så att problem med psykisk ohälsa låg långt tillbaka, och hade lett dem till vissa situationer, som ledde till problem i tillvaron, som ledde till en ideologi, som sen ledde till en terrorattack, säger Paul Gill.

Ofta kunde den psykiska ohälsan ligga en bit tillbaka i tiden, men den hade triggat en kedja av effekter, som ledde till att personen kom i kontakt med en ideologi, som senare ledde till terrordåd.

En annan sak som överraskade var att många berättat någonting om vad de planerade för en närstående, en vän eller en familjemedlem. Det förekom i 60 procent av fallen.

– Så vänner och familj kan spela en viktig roll här, eftersom det är de som har kontakt med möjliga ensamagerande och får höra de här avsiktsförklaringarna, säger Paul Gill.

Enligt Paul Gill finns flera paralleller mellan ensamagerande terrorister och personer som begår så kallade skolskjutningar.

En tidigare undersökning som den amerikanska säkerhetstjänsten Secret Service har gjort kring skolskjutningar i USA lyfter till exempel också fram att många av de personerna har mått psykiskt dåligt, och att de har berättat för någon i närheten om vad de planerat.

Clara Hellner Gumpert, docent och lektor i barn- och ungdomspsykiatri på Karolinska institutet, har tagit del av undersökningen.

– När det gäller just den här skolskjutningsrapporten, då är det inte sällan som ungdomar har antingen oroat sig, eller hört någonting, eller kanske till och med pratat med varandra. Men den informationen har inte nått till vuxenledet.

Clara Hellner Gumpert säger att det är viktigt att skapa kontaktytor, för att kunna diskutera psykisk ohälsa.

I Sverige pågår till exempel projekt där man prövar att utbilda skolungdomar om psykisk ohälsa för att förebygga självmord. Hon tror att det skulle kunna vara ett möjligt sätt att också hitta de som riskerar att begå våldsdåd.

– Många av de här ungdomarna som har gjort allvarliga våldshandlingar, har tidigare uttryckt både nedstämdhet och självmordstankar. Ibland kan det vara ett överlapp mellan de två fenomenen. Så jag tänker mig att det här skulle kunna vara ett sätt att öppna upp en dialog om hur människor fungerar och vad som kan hända om man är pressad.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".