Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisen kritisk: Kommuner betalar inte för avhoppare

Publicerat torsdag 17 december 2015 kl 11.59
"Det har fungerat sådär"
(2:25 min)
Genrebild polisen
Foto: Daniella Backlund/TT.

Under tre års tid har avhopparpolisen i Region Stockholm fått ett 40-tal män att hoppa av från tunga kriminella gäng. Men polisen är kritisk till att vissa kommuner inte är med och delar på kostnaderna när  avhopparna lämnar kriminaliteten och ska komma in i samhället igen.

– Vår uppfattning är att polismyndigheten ska nog inte använda sina pengar på det sättet.

Det säger kommissarie Mikael Hiljegren som är ansvarig för avhopparjouren i Region Stockholm.

– En kriminell kille som lämnar kriminell verksamhet och får en hotbild och som placeras nånstans ute i landet, min uppfattning är att det är kommunerna ska ta ansvar för kostnaderna. Men eftersom kommunerna inte har tagit det ansvaret i flera sammanhang har vi tagit kostnaderna själva. Vi kan ju inte avbryta avhopparverksamheten, utan då tar vi den kostnaden själva.

I tre års tid har Stockholmspolisen drivit avhopparverksamheten och ett 40-tal män har med hjälp av polisen lämnat grova kriminella gäng som Hells Angels, Bandidos och Black Cobra.

I många fall har polisen haft en lång dialog med de aktuella kommunerna, men sen har polisen ändå fått stå för notan för exempelvis avhopparens plats på det skyddade boendet, eller en boendeplats hos KRIS verksamhet och man har till och med betalat avhopparens tandläkarräkningar.

Enligt kommissarie Mikael Hiljegren, löste man aldrig frågan om betalningen när avhopparjouren bildades.

– Det har fungerat så där. När vi startade i Stockholm, var det en utredningsgrupp från olika myndigheter, men där löste man aldrig ansvarsfrågan. Det är alltså inte klarlagt vem som är ansvarig för en grovt kriminell kille som vill sluta upp vara kriminell. Av det skälet tycker jag att det inte har blivit riktigt bra, sägeer Mikael Hiljegren.

I vissa fall går kommunerna in och betalar för deras kommuninvånare som vill bryta sitt negativa livsmönster och sluta med droger och kriminalitet. Och i andra fall duckar en del av kommunerna för den frågan.

Sveriges kommuner och landsting, SKL har varit med i samverkansarbetet med avhopparverksamheten. Jurist Greta Berg är ansvarig för den brottsförebyggande verksamheten där och hon anser att det är rimligt att kommunen inte betalar för avhopparverksamheten:

–Ja, jag tycker det är rimligt så länge kommunen inte eftersätter sina egna uppgifter. Det kan lika vara polisen som ska betala som kommunen. Däremot ska kommunen göra för det som står i lagstiftningen att kommunen ska göra. Och betala för det också.

Greta Berg understryker att kommunen inte kan betala för hela avhopparverksamheten utan att det är ett gemensamt ansvar.

–- Det är inte så att polisen ska betala för kommunens uppgifter. Men bara för att det är en kommunmedborgare behöver det inte betyda att kommunen ska betala för allting. Det kan se olika ut. Därför viktigt att man reder ut frågan om vem ska betala för vad.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".