Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oro för pengabrist till klimatanpassning

Publicerat torsdag 24 december 2015 kl 05.00
Lövin: Fattiga länder måste anpassa sig
(1:49 min)
 Marianella Feoli, chef för klimatanpassningsprojekt i Costa Rica och biståndsminister Isabella Lövin är överens om att anpassningsfonden är viktig för snabb hjälp till drabbade länder som måste stärka sin beredskap för klimatförändringar. Foto: Annika Digréus/Sveriges Radio.
Marianella Feoli, chef för klimatanpassningsprojekt i Costa Rica och biståndsminister Isabella Lövin är överens om att anpassningsfonden är viktig för snabb hjälp till drabbade länder som måste stärka sin beredskap för klimatförändringar. Foto: Annika Digréus/Sveriges Radio.

Många viktiga frågor kommer att diskuteras vidare långt efter att FN:s klimatavtalet klubbades den 12:e december i Paris.

En fråga är hur länder ska få ekonomiskt stöd till klimatanpassning. Anpassningsfonden har en osäker framtid.

Costa Rica har just inlett ett femårigt projekt med pengar från FN:s anpassningsfond som ska hjälpa utsatta lantbrukare.

– Lantbrukarna får praktiska instruktioner i hur de ska planera växtföljd och gödsling så de bättre ska klara svåra väderförhållanden, säger Marianella Feoli, som leder klimatanpassningsprojekt i Costa Rica.

Hon ger exempel. De måste förstå, om vädret ändras ska man gödsla i dag eller nästa vecka? frågar sig Marianella Feoli.

På fem år får Costa Rica cirka 85 miljoner kronor till klimatanpassning ur FN:s anpassningsfond, som främst är inriktad på småskaliga konkreta projekt. Pengarna i anpassningsfonden kommer dels från försäljning av utsläppsrätter, dels från privata aktörer och från länder. Sverige är det näst största givarlandet.

Men utsläppsrätter är billiga och har inte gett så mycket intäkter. Trots att flera länder, däribland Sverige, lovade nya bidrag under klimatmötet i Paris, saknas cirka 158 miljoner kronor för att nå styrelsens mål. Det vill säga målet om att ha 160 miljoner dollar, eller cirka 1,3 miljarder kronor i fonden nu vid årsskiftet.

FN håller också på att se över hela klimatbiståndssystemet.

Efter år 2020 är anpassningsfondens öde oklart. Då ska den betydligt större FN:s Gröna klimatfond börja verka, och det kan bli så att biståndet kanaliseras där.

Men biståndsminister Isabella Lövin anser att anpassningsfonden fyller en viktig funktion.

– När det gäller förnybar energi och omställning till förnybar energi, då kommer nog den privata sektorn att fylla upp väldigt mycket av det finansieringsgapet som finns, säger Isabella Lövin.

– Men när det gäller anpassning, alltså hur de fattiga länder som är väldigt sårbara för klimatförändringar ska kunna anpassa sig till nya väderförhållanden och naturkatastrofer, då behöver vi satsa pengar, säger hon.

 – Då är det med offentliga medel och med bistånd som vi kan göra det. Anpassningsfonden har en mindre komplicerad ansökningsprocess och ger stöd också till mindre projekt, enligt Isabella Lövin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".