Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Avhopparverksamheten ska bli mer likvärdig över landet

Publicerat torsdag 17 december 2015 kl 16.16
Polisen står för tandläkarräkningarna
(2:10 min)
Bilden illustrerar polis vid avspärrning
Foto: Fredrik Sandberg / TT

I dag ser avhopparverksamheten olika ut beroende på var i landet man bor. På vissa håll får avhoppare inte hjälp om de inte lämnar information till polisen. Men nästa år ska det bli mer enhetligt.

Ekot har i dag rapporterat om att ett 40-tal män som har fått hjälp genom polisen Region Stockholm att lämna grova kriminella gäng.

Under nästa år ska det tillsättas samordnare för avhopparverksamheten i alla landets sju polisregioner.

Avhopparverksamheten ska också bli mer likvärdig över landet. I dag ser det olika ut. Som ett exempel: i region Skåne, med undantag från Malmö, hjälper polisen endast avhoppare som är informatörer eller bevispersoner. Resten får ingen hjälp.

I Stockholm, Västra Götaland och Malmö behöver avhopparna inte ge polisen information från sitt gamla, kriminella liv. För Spider som hoppade av ett grovt kriminellt gäng för några år sedan har hjälpen från polisens avhopparjour varit värdefull.

– Jag är tacksam över kris- och avhopparpolisen. De hjälpte mig utan att kräva något i utbyte. För jag som person skulle aldrig gola eller gå och snacka om känsliga ämnen eller om mitt liv innan, säger han.

Avhopparverksamheten skiljer sig på andra sätt. I Stockholm arbetar polisen operativt med ansvar för hela avhopparprocessen där polisen också i många fall fått stå för kostnaden för allt från skyddat boende för avhopparen till hans tandläkarräkningar.

I Göteborg samverkar polismyndigheten med kommunens kunskapscentrum, där man inte arbetar operativt som i Stockholm. Sociologen och polisen Amir Rostami har kartlagt avhopparverksamheten i landet på uppdrag av polismyndigheten i Stockholm och sett vilka behov som finns.

– Polisen är duktiga på att kartlägga och hantera kriser, de har bra underrättelsebild, de har stark förmåga att hantera personsäkerhetsaspekten, då ska de fokusera på det, säger Amir Rostami, sociolog och polis.

Samtidigt menar han att polisen inte ska behöva sköta de sociala aspekterna.

– Men de sociala aspekterna, bostäder, komma i arbete, få en yrkesutbildning som att ta lastbilskörkort, det ska inte polisen sköta. Det är inte polisens uppdrag heller. Jag tror att man måste fördela och se vilka resurser i samhället som har bäst resurser att hantera det här.

Nästa år kommer nya riktlinjer för hur polisen ska jobba med avhopparverksamheten. Amir Rostami föreslår i sin kartläggning att det sätt som man arbetar på i Göteborg borde vara en modell att ta efter.

– Vi har förordat att man ska titta på Göteborg som modell det vill säga där man har olika representanter från olika samhällsaktörer. De har både mandat och kompetens att hjälpa till med både screeningen och kartläggningen, som kan hantera de olika fallen. Avhoppen kan se olika ut i destruktiva miljöer, men också nära länk till civilsamhället, för att vi såg att även när allt var på plats var inte det sociala nätverket på plats, säger Amir Rostami, sociolog och polis.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".