Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige fortsätter avvisa burundier trots konflikt

Publicerat lördag 19 december 2015 kl 17.10
"Jag fick nästan panik när jag fick beslutet"
(2:50 min)
Migrationsverksskylt och militär med gevär och raketskjutare. Foto: Anders Wiklund/TT samt AP
Foto: Anders Wiklund/TT samt AP.

Sverige anser fortfarande att det går att avvisa burundier som har fått avslag på sin asylansökan. Detta trots att varningarna om ett förestående inbördeskrig i landet kommer allt tätare och utrikesdepartementet i veckan uppmanade alla svenskar att lämna Burundi.

18-åriga Ange Karabagega kom ensam till Sverige 2011. Hennes ansökan om asyl avslogs 2012, bland annat eftersom Migrationsverket ansåg att det fanns oklarheter kring hennes identitet. Efter att också överklagandet har avslagits, ska hon nu avvisas.

– Jag fick nästan panik när jag fick beslutet, jag får ångest. Dels för att jag inte har någon där som möter mig, dels för att säkerheten inte alls är bra. Det… det går inte, säger hon.

Ange Karabagega ansökte så sent som i november om så kallat verkställighetshinder, alltså att slippa skickas tillbaka, på grund av säkerhetsläget i landet, men fick återigen nej.

– Jag är mitt emellan liv och död. Ibland går det att koncentrera sig, ibland inte.

Den nuvarande konflikten i Burundi bottnar i att president Pierre Nkurunziza i början av året beslutade sig för att ställa upp för omval till en tredje mandatperiod, vilket oppositionen anser strider mot grundlagen. Under våren utbröt våldsamma protester i huvudstaden Bujumbura, som slogs ner hårt av polis. Sedan dess har en lång rad oppositionella fängslats och mördats och över 220 000 människor har flytt till omkringliggande länder.

Nu pågår sammandrabbningar mellan polis och oppositionella krafter så gott som varje natt, med beskjutning och granatattacker i delar av huvudstaden. Över 80 människor dödades i sammandrabbningar och hämndattacker förra helgen och FN:s människorättskommissionär varnade så sent som i torsdags för att landet står på randen till inbördeskrig.

Oscar Butare är ordförande i Burundiska diasporaorganisationen i Sverige, en exilorganisation för burundier. Han är noga med att understryka att han inte lägger sig i bedömningen av de här personernas asylskäl, men han är mycket kritisk till att Sverige väljer att skicka tillbaka människor i det läge som nu råder.

– Det är otänkbart, oacceptabelt. Det är oroligt i landet, folk dör varje dag - folk dör varje timme - bara för att de har deltagit i manifestationerna, säger han.

Butare menar också att burundier som sänds tillbaka från Sverige är särskilt utsatta. Många har varit med i manifestationer i till exempel Stockholm och syns på videoklipp och bilder på sajter och sociala medier.

– Det innebär att kommer de sedan till Burundi finns risk att de mördas.

I Migrationsverkets senaste avslag i Ange Karabagegas fall slog man fast att den allmänna situationen i Burundi "inte har förändrats på ett sådant avgörande sätt sedan ärendet senast prövades att den i sig utgör ett hinder mot verkställighet".

Karin Fährlin, avdelningschef för förvaltningsprocessavdelning på Migrationsverket, hon säger att myndigheten baserar den bedömningen på den senaste lägesanalysen, från mitten av november.

– Det är klart att vi vet att situationen är väldigt svår i Burundi och att det har varit oroligt under hela året, men vi måste titta på varje enskilt ärende och myndigheten har inte bedömt att situationen i Burundi är så svår att inte någon enda kan återvända.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".