Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skärpta regler för familjeåterförening kritiseras

Publicerat torsdag 24 december 2015 kl 04.08
Madelaine Seidlitz, Amnesty: Familjer får inte kontakt med varandra
(3:33 min)
Röda Korsets logotype. En flyktingfamilj med barn går längs en väg i Malmö. Madelaine Seidlitz, jurist på svenska Amnesty. Foto: TT. Montage.: Sveriges Radio.
Röda Korset och svenska Amnesty, på bilden jurist Madelaine Seidlitz, är kritiska mot regeringens skärpta regler. Foto: TT. Montage.: Sveriges Radio.

Nu kommer ytterligare kritik mot regeringens skärpta migrationspolitik som snart ska införas. Det gäller förslaget att flyktingar endast ska få tre månader på sig att ansöka om att få ta hit sin familj i efterhand.

Människorättsorganisationen Amnesty International och Röda Korset befarar att den tiden är så kort att många helt enkelt inte kommer att hinna innan det är försent.

 – Många gånger är man splittrad på grund av krig och konflikt. Man har inte helt enkelt kontakt med varandra ens när den här ansökan ska lämnas in. Man har skiljts åt på grund av flykten, och man vet inte ens var i världen ens familj befinner sig, och då blir tre månader lite utav en utopi, säger Johanna Eriksson Ahlén som är migrationsrättsjurist på Röda Korset.

Skärpningarna i anhöriginvandringen som regeringen vill genomföra från den första april nästa år innebär att många som får asyl inte längre har någon rätt att återförenas här i Sverige med sin familj. Det gäller till exempel en stor del av alla syrier.

För dem med flyktingstatus, det vill säga personer som flytt sitt land för förföljelse på grund av sitt kön, sin religion eller politiska uppfattning, kommer rätten till återförening att finnas kvar, men bara i tre månader efter att de fått uppehållstillstånd. Därefter ställs krav på att man ska kunna försörja sig för att få ta hit en anhörig. Idag finns ingen sådan tidsgäns.

Huvudreglen idag är att det är de anhöriga i utlandet som ska lämna in ansökan om återförening. Och Madelaine Seidlitz, jurist på svenska Amnesty befarar att många inte kommer att klara en tidsgräns på tre månader, och därmed förlorar rätten att återförenas med sin familjemedlem här i Sverige.

– Man kan sitta gripen någonstans, man kanske har ansetts vara irreguljärt i ett land, och sitta just fängslad. Det kan hända en miljon olika saker, som gör att familjemedlemmar inte får kontakt med varandra, säger Madelaine Seidlitz.

Johanna Eriksson Ahlén på Röda Korset är också kritisk.

– Det känns som att möjligheten till familjeåterförening mest blir en möjlighet på papper, säger han.

Men den här möjligheten finns ju under tre månader från att personen i Sverige fått sitt uppehållstillstånd. Det föregås ju ofta av en lång tid , kanske över ett år när den här personen har varit asylsökande, Har man inte haft tid som person här i Sverige att under det året man är asylsökande, få kontakt med sina anhöriga?

–Vi jobbar ju också med efterforskningsarbete, och vi ser ju att just när det gäller flyktingar, så har man separerats från sina familjemedlemmar under flykten, och det tar ofta väldigt lång tid innan man får kontakt, säger Johanna Eriksson Ahlén.

Migrationsminister Morgan Johansson påpekar att förslagen ännu inte är helt färdigprocessade. Han försvarar ändå att Sverige lägger sig på EU:s miniminivå vad gäller rätten till familjeåterförening

–Jag tycker ändå att i de allra flesta fall bör man kunna ta den kontakten inom tre månaderna.

Är ambitionen från regeringen att färre som ska kunna återförenas med sina familjer?

– Nej, det är det inte. Ambitionen som sagt, är att vi ska lägga oss på den nivå som EU-rätten föreskriver, men heller inte högre. Det är en temporär åtgärd som vi måste ha under par år nu för att helt enkelt kunna minska det totala antalet flyktingar som kommer till Sverige.

Ambitionen är inte att folk inte ska ha den möjligheten, varför ändrar ni då regelverket från i dag när det är obegränsat med tid?

– Ja, därför att vi vill lägga oss på den lägsta nivån eller på den nivån som EU-rätten föreskriver. Det är det som är vår utgångspunkt, säger Morgan Johansson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".