Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Försvarets personalplanering ifrågasätts

Publicerat måndag 21 december 2015 kl 13.15
"Det är uteffekten som räknas"
(2:33 min)
Soldater på övning. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Blivande soldater håller inte måttet, enligt Rekryteringsmyndigheten. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Försvarsmakten står inför ett omfattande rekryteringsbehov och även enligt myndighetens egna beräkningar är det omöjligt att fylla på med tillräckligt med personal. Men utomstående bedömare menar också att den personaltillväxt som försvarsmakten planerar för är orealistisk, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

– Jag upplever att man har ett jättestort problem att nå de här värdena, säger den tidigare översten och ledamoten i Krigsvetenskapliga akademin Anders Emanuelsson.

Försvaret måste rekrytera över 9000 hel- och deltidsanställda för att fylla den nya organisation som ska börja komma på plats efter årsskiftet

Ekot har tidigare i år uppmärksammat försvarets svårigheter med att hitta rekryter som håller måttet. I budgetunderlaget för 2016 skriver man att inom vissa personalkategorier bedömer man inte att det är möjligt, inte ens inom en tioårsperiod, att fylla på med nog med folk.

Ändå finns en planering för hur försvarsmakten ska växa ännu mer under åren framöver, men uppgifter som Ekot begärt ut visar hur även de planerade målen verkar svåra att nå.

Anders Emanuelsson, som tittat mycket på personalfrågan inom Försvarsmakten, tycker också planeringen verkar optimistisk och när han tittar på den planerade rekryteringen av officerare säger han att det verkar som Försvaret räknar med att alla som rycker in till utbildningar kommer att kunna anställas.

– Det är uteffekten som räknas, det vill säga hur många som faktiskt tar anställning som officerare och reservofficerare varje år. Då måste man veta om att så och så många procent väljer att avbryta och så och så många procent väljer att inte ta anställning, alltså måste man ha en reserv.

Men även om alla som utbildades skulle ta anställning finns frågetecken kring Försvarsmaktens kalkyler. Man planerar till exempel att anställa 100 nya reservofficerare om året, men de senaste tre åren har bara 61 personer examinerats från Militärhögskolan i Halmstad som sköter utbildningen av reservofficerare.

För tillfället utbildas 20 till och i planeringen ska endast 30 börja utbildas nästa år och 50 året efter.

Ett liknande underskott, om än inte lika stort, finns också på yrkesofficerssidan.

Det pågår en utredning huruvida värnplikten ska återuppväckas i någon form och för Anders Emanuelsson är det den enda rimliga lösningen. Han betonar också att personalbristen uppstått trots att försvarsorganisationen i dag är relativt liten.

– Den här organisationen är framtagen för att delta i internationella insatser. Det var inte primärt för att försvara nationen. Nu har vi insett att världen ser annorlunda ut, och då räcker det inte i min mening att 50 000 soldater och officerare ska försvara det här landet.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".