Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare: Nästan omöjligt att upptäcka skolskjutningar i förväg

Publicerat måndag 21 december 2015 kl 11.15
Forskare: Tidigare gärningsmän ofta inspirationskällor
(2:16 min)
Delad bild. Elever tröstar varandra/polisens avspärrningar efter attacken. Foto: Thomas Johansson/TT, Jonathan Nackstrand/AFP
Delad bild. Elever tröstar varandra/polisens avspärrningar efter attacken. Foto: Thomas Johansson/TT, Jonathan Nackstrand/AFP

Gärningsmannen som attackerade en skola i Trollhättan i oktober kan ha uppvisat flera varningstecken redan innan han begick dådet.

Men det är ändå nästan omöjligt att upptäcka sådana här gärningsmän i förväg, enligt Reid Meloy som är doktor i rättspsykologi och professor i psykiatri vid University of California.

– Oftast hittar du all data i efterhand, när du följer gärningsmannen. Varningstecknen försvinner i havet av all irrelevant information, säger professor Reid Meloy.

Han har forskat om skolskjutningar och gärningsmän som utför dödliga våldsattacker i snart 20 år.

Ett vanligt varningstecken som han har sett är att gärningsmännen i förväg antyder att något är på väg att hända. Ofta till anhöriga.

Det kan också Anton Lundin Pettersson, som attackerade en skola i Trollhättan, ha gjort. Kort innan attacken sa han till en yngre släkting att "det är dags att slipa svärden".

– De satt ihop hemma och höll på med lite data, eller såg någon film. Så släktingen tänkte inte så mycket på det, men i efterhand är det något han tänkt mycket på, säger utredare Anette Frykler.

Forskning om gärningsmän som begår våldsattacker visar också att en fixering vid en fråga, ett överdrivet vapenintresse och avsaknad av en social miljö är viktiga riskfaktorer, enligt professor Reid Meloy.

Anton Lundin Pettersson hade ett stort vapenintresse.

Och på hans You Tube-kanal kan vi se att han gillar rasistiska klipp och låtar med texter som bland annat handlar om att Sverige måste renas, moskéer brinna och muslimer angripas.

Han levde också ganska ensam och umgicks mer på nätet i en värld av spel och film, enligt uppgifter från den pågående förundersökningen.

Det här kan stämma in på många ungdomar och kan inte ses som något bevis för att de ska begå våldsdåd. Men bland det fåtal som skrider till handling är det ett beteende som Reid Meloy menar är extra viktigt.

– Det är identifikation. Potentiella gärningsmän identifierar sig ofta starkt med personer som tidigare har begått liknande våldsdåd, säger Reid Meloy.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".