Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skriande brist på lägenheter - Boverket kräver socialt byggande

Publicerat onsdag 6 januari kl 06.09
Boverket: Man flyttar till utanförskap som riskerar bli permanent
(1:50 min)
Fyra personer bor i den här ettan. Foto: Alexandra Svedberg/SR
1 av 2
Fyra personer bor i den här ettan. Foto: Alexandra Svedberg/SR
Utrymmen för skor och kläder räcker inte i ettan där fyra personer bor. Foto: Alexandra Svedberg/SR
2 av 2
Utrymmen för skor och kläder räcker inte i ettan där fyra personer bor. Foto: Alexandra Svedberg/SR

En växande svart handel med hyreskontrakt och adresser, och en trångboddhet Sverige inte sett på runt 100 år. Boverket föreslår att staten ska driva byggande subventionerat för låginkomsttagare, men politikerna är skeptiska.

Lyssna på reportaget "Ekot Special: Nycklarna till Sverige", längst ner i artikeln.

Fyra personer i en etta, så bor Randa och hennes tre barn som är 14, 19 och 20 år gamla. I rummet står två sängar, bäddade med påslakan i kurbitsmönster, parallellt längs väggarna.

Där emellan får en madrass precis plats, och längs en tredje vägg står en soffa som är en av sönernas sovplats. Det hänger en TV på väggen men den kan familjen nästan aldrig titta på eftersom någon nästan alltid kan bli störd

– Ibland vill vi titta på tv men andra vill studera. Vi studerar mycket hemma för att lära oss svenska. Det är svårt, berättar 19-åriga dottern Maha.

 – Jag går ofta till biblioteket.

Familjen kom från Syrien för drygt ett år sen. Randa, som egentligen heter något annat, har bott en kort tid på ett asylboende, men vantrivdes och betalade istället svart för ett förstahandskontrakt i Jönköping.

Totalt 10 000 kronor skrapade hon fram till en man som fixade fram kontraktet.

Randa är varken ensam om att bo trångt eller att betala för ett hyreskontrakt; det hör hon folk i sin sfi-klass prata om varje dag.

– Upp till 20 000 kronor kan ett svart kontrakt kosta i Jönköping säger hon.

Saed bor på ett asylboende Västervik och fick uppehållstillstånd för en månad sen.  

– Nu behöver jag en lägenhet till mig och min bror så att vi kan börja i skolan, säger han.

Det är nämligen så att en egen nyckel inte bara leder till en bostad utan till att komma igång med livet i Sverige. Först då har en nyanländ rätt till svenskundervisning till exempel.

En egen adress är helt enkelt biljetten till arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, och den som kommer in i det får en något högre ersättning än försörjningsstöd - det som tidigare hette socialbidrag.

– Det är nästan omöjligt att hitta en lägenhet i Västervik, säger Saed.

Han tror att uppemot 60 procent av alla som fått uppehållstillstånd köper ett svart kontrakt.

I Västervik kostar det - enligt honom - mellan 7 000 och 20 000 kronor.

Enligt en kartläggning från Boverket kan ett andrahandskontrakt i större kommuner kosta 100 000 kronor.

– Vi som står utanför kan inte förstå vidden hur kaotiskt det har blivit i vissa områden, säger Micael Nilsson, utredare på Boverket.

Han har kartlagt och analyserad nyanländas bostadssituation. På den svarta hyresmarknaden kan man idag inte bara köpa ett kontrakt på en bostad.

Bristen på lägenheter är så stor att många idag också betalar för en adress som man inte kan bo på, just för att komma in i etableringen. Istället flyttar man runt hos släkt, vänner och bekanta.

Sveriges trångboddhet påminner idag om beskrivningar av hur det var för runt hundra år sen, säger Micael Nilsson.

– Människor bor väldigt osäkert i osäkra hyreskontrakt som kan sägas upp för att någon annan är beredd att betala mer. Man mår dåligt, man blir sjuk i bostaden, det är sanitärt ohälsosamt att leva i de här miljöerna. Och det byggs inte tillräckligt, och det byggs för fel grupper, säger han.

Runt 11 000 personer sitter idag fast på boenden i Migrationsverkets system. De har fått uppehållstillstånd och skulle kunna flytta om de fick en bostad.

Enligt Boverkets senaste prognos behövs ytterligare 460 000 nya bostäder fram till 2020.

Boverket uppskattar att det finns en växande grupp på uppemot 900 000 hushåll i Sverige som har så låga inkomster att dom har svårt att hitta bostäder med rimliga hyror.

– Byggandet stiger ju konstant men det är långt ifrån det som behövs. Och dessutom är det så att de bostäder som byggs kan ju inte nyanlända eller låginkomstgrupper överhuvudtaget efterfråga, säger Micael Nilsson.

– Och så pratar man ju mycket om flyttkedjorna, att bara det byggs bostäder så ska det uppstå flyttkedjor.

– Men vi är inte riktigt lika övertygade om att flyttkedjorna når ut till de väldigt trångbodda områdena som hotar människors integration och delaktighet i samhället och i det ekonomiska livet. Det är ju så pass illa i många områden nu - att man flyttar till ett utanförskap som riskerar att bli permanent, säger Micael Nilsson.

Eftersom det idag inte byggs några bostäder som nyanlända och andra låginkomsttagare har råd med, har Boverket nu under hösten lagt fram förslag som tidigare varit mer eller mindre tabubelagda i Sverige.

– Vi har till och med gått så långt att vi temporärt kanske måste rikta in bostadsbyggandet mot just de här låginkomstgrupperna.

– En lösning skulle ju kunna vara att staten själv bygger bostäder, och så anpassar man dessa efter vissa grupper. Dessutom kan man låta organisationer eller företag ta över bostäderna och driva dem icke-vinstdrivande som princip, säger Micael Nilsson.

Det som kallas social housing?

– Man kan ju lika gärna kalla det samhällsbyggda bostäder eller något liknande.

– Men vi ser ju ändå att det finns en bostadsmarknad som är tvådelad. Alltså där en allt större grupp mer och mer befinner sig i ett läge där bostäder ska byggas utifrån sociala skäl och inte marknadsmässiga skäl, för de kan inte efterfråga de bostäderna.

Inget riksdagsparti säger sig idag förespråka en modell med bostadsbyggande speciellt för vissa grupper. Det anses utpekande och det finns en rädsla att öka segregationen.

Bostadsministern och miljöpartisten Mehmet Kaplan vill just nu inte intervjuas om social housing, och meddelar via sin pressekreterare att de tittar på frågan men har inte landat i den ännu.

Socialdemokraterna är i grunden emot social housing, men nu kan Sverige snart tvingas in på den linjen, säger Anders Lago, socialdemokrat och före detta kommunalråd i Södertälje. Han är nu ordförande i HSB.

– På något sätt har ju politiken varit att skapa vettiga bostäder till rimliga priser för alla. Men när man lade om politiken för 20 år sedan, så överlät man egentligen hela bostadsfrågan till marknaden. 

– Och vi kan se effekterna av det idag, att det inte fungerar. Därför behöver man komma tillbaka till en ny social bostadspolitik.

– Tyvärr så tror jag att Boverket har rätt i sin analys. Men det finns ett alternativ till den utvecklingen också, och det vore en kraftig förstärkning av bostadsbidragen, säger Anders Lago.

Inte heller Moderaterna vill se byggande för särskilda grupper i samhället. Ewa Thalén Finné är ansvarig för Moderaternas bostadspolitik.

– Vi vill hellre jobba med grundproblemet, det vill säga att det är svårt för byggare att hitta byggklar mark och hitta mark överhuvudtaget, och att planering och de bitarna tar väldigt lång tid. Vi vill jobba med de frågorna istället, så att vi får upp bostadsbyggandet.

Men hur lätt blir det för just den här gruppen, nyanlända exempelvis, att få tillgång till de här lägenheterna?

– Jag tror inte man kan dra hela gruppen över en kam, men vi tycker också att man behöver se över bostadsbidragen. Framför allt att fler borde ha möjlighet att söka bostadsbidrag, säger Ewa Thalén.

Flera partier lyfter alltså fram höjda bostadsbidrag som ett alternativ - men det kan bli riskabelt, säger Micael Nilsson på Boverket.

– Om man laborerar med tanken att man ska få mer pengar för att hitta boenden, är risken att man med den här bristsituationen bara gynnar svarthandeln ännu mer, säger Micael Nilsson.

Och under tiden diskussionerna pågår så växer Sveriges befolkning rekordartat. Fler och fler trängs som Randa och hennes tre barn i ettan i Jönköping. Men jämfört med andra nyanlända som inte kommer loss från asylboendena så tycker hon att hon bor i ett palats.

– Det är bara ett rum men det känns som ett palats, säger Randa.


 

Psst...!
Vill du ta med dig Musikhjälpen i fickan? Ladda hem vår app så kan du fortsätta följa sändningen och önska låtar när du är på språng!
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.