Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya krav ska ge snabbare bedömning av nyanlända elever

Publicerat tisdag 5 januari 2016 kl 13.28
Skoverket: Oerhört viktigt för eleven
(3:34 min)
Lärare skriver på vita-tavlan. Foto: Jessica Gow/TT.
Foto: Jessica Gow/TT.

Från första januari måste skolor göra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper inom två månader och besluta om årskursplacering. Enligt Skolverket blir det avgörande för elevers framtida skolgång.

– Det är oerhört viktigt för en elevs, inte bara kunskapsutveckling utan också identitetsutveckling, säger Mats Wennerholm, undervisningsråd på Skolverket.

– Att i en utsatt situation känna att man kan fortsätta utvecklas, att det finns en förståelse för att man har kunskaper med sig och att man kan använda dem, det gör att elevens identitetsutveckling stärks och det är oerhört för den fortsatta kunskapsutvecklingen. Det går hand i hand.

Syftet med de nya reglerna i skollagen är att höja kvaliteten och likvärdigheten i mottagandet av nyanlända elever. Man hoppas att det här ska leda till placering i rätt klass och en individanpassad undervisning istället för standardlösningar.

Skolverket har, tillsammans med Nationellt centrum för svenska som andra språk på Stockholms universitet, tagit fram ett nationellt kartläggningsmaterial till skolor. Och just nationella riktlinjer har länge efterfrågats ute i skolorna, säger Mats Wennerholm på Skolverket.

Men trots att Skolverket och andra som arbetar med nyanlända elever är överens om att en bedömning av elevens kunskaper ska ske så snabbt som möjligt så finns det farhågor hos Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Enligt SKL kan de kommuner som tagit emot relativt många nyanlända barn ha svårt att hålla tidsgränsen på två månader. Därför vill man att regeringen ska införa en möjlighet till dispens från tidsgränsen.

– Vi tycker att det är bra med kravet på att man ska göra en kartläggning och att det finns stödmaterial kopplat till det så att man vet hur man ska göra för att göra det på bästa möjliga sätt, säger Roy Melchert som arbetar med utbildningsfrågor på SKL.

– Men vi ser ju att det har kommit i princip en hel årskurs under det gånga året, runt 80 000 elever eller kanske ännu fler, och då blir det svårt att klara det här kravet i varje enskilt fall. Då tycker inte vi att skolor ska känna att man gör fel när man gör så gott man kan.

Vad kan konsekvensen bli av det?

– Konsekvensen blir att man får kritik av Skolinspektionen, att man inte lever upp till lagens krav i varje punkt och bokstav. Och vi tycker att det är orimligt att ställa så höga krav i det här extraordinära läget, det blir ingen positiv spiral, säger Roy Melchert.

Men läget är inte extraordinärt i varje kommun i hela landet.

– Av Sveriges 290 kommuner är det ungefär 50 kommuner som har ett extra stort mottagande som sticker ut jämfört med andra kommuner. Och det är de kommunerna som har den största utmaningen och där det kan bli allra svårast att leva upp alla regelkrav som finns kopplade till undervisning, säger Roy Melchert.

I de kommunerna är det i sin tur bara vissa skolor som är tar emot de flesta nyanlända eleverna.

På Utbildningsdepartementet för man en diskussion med SKL kring frågan om dispens från tidsgränsen för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin.

Samtidigt understryker han att det är viktigt att göra något åt den skeva situationen där 4 procent av skolorna i landet tagit emot en tredjedel av alla nyanlända elever. Det handlar om skolorna i de bostadsområden dit de nyanlända är hänvisade.

– Där ser vi hur några kommuner har gått före. Stockholm, Göteborg och Malmö bygger upp olika system där alla skolor och inte bara de allra närmsta ska vara med i arbetet att ta emot de nyanlända. Och vi sitter över julen för att hitta de regelförenklingar och regelförändringar som kan göra det arbetet lättare för kommunerna, säger Gustav Fridolin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".