Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Analys: Decemberöverenskommelsen blev en kortlivad livlina

Publicerat söndag 27 december 2015 kl 13.10
"DÖ uppfanns för att cementera blockpolitiken"
(2:33 min)
Tomas Ramberg och partiledarna i samband med Decemberöverenskommelsen. Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio och Maja Suslin/TT. Kollage: Sveriges Radio.
Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio och Maja Suslin/TT

I dag är det ett år sen decemberöverenskommelsen presenterades på en dramatisk presskonferens. Regeringen och de fyra borgerliga partierna hade enats om spelregler för minoritetsstyre och därmed blev det inget nyval.

Att regeringen kan regera även utan decemberöverenskommelse beror paradoxalt nog på Sverigedemokraternas framgångar.

En regering med så svag ställning i riksdagen som S-MP-regeringen lever alltid farligt. Stefan Löfvens ministär har dessutom drabbats av opinionskollaps, för att använda ett begrepp som varit populärt den här hösten.

Decemberöverenskommelsen blev en kortlivad livlina och den flyktingpolitiska krisen kan inte upprätthålla en bräcklig samarbetsanda hur länge som helst. Under nästa år är det troligen opinionsläget som avgör om Stefan Löfvens regering kan fortsätta hanka sig fram. 

Det är ju inte bara regeringen som har svagt stöd bland väljarna. Också allianspartierna underpresterar. Medan Sverigedemokraterna löpande förbättrar sitt rekord. Det finns med andra ord ingenting i dagens väljaropinion som frestar de borgerliga att framkalla en regeringskris.

En sådan kris skulle riskera att skapa minst lika stora problem för de borgerliga som för regeringen. Ett extraval som omvandlar dagens opinionsläge till mandatfördelning vore ungefär lika illa för de borgerliga som för regeringen. 

Och alternativet, att samarbeta med Socialdemokraterna, frestar i nuläget bara det lilla liberala partiet. Ett sånt samarbete skulle undergräva möjligheterna att samla en nytt alliansalternativ till valet 2018. Så länge de borgerliga, framför allt Moderaterna, inte lyckas hämta tillbaka väljare från SD blir ett lagom hårt opponerande fortfarande det minst onda alternativet för en borgerlighet som nödtorftigt vill hålla ihop. 

Så även om Socialdemokraterna och Miljöpartiet tycker illa om Sverigedemokraternas framgångar är alternativet på kort sikt farligare. En uppgång för allianspartierna kombinerad med fortsatt opinionskollaps för regeringen skulle radikalt öka trycket på de borgerliga partiledningarna att agera mot regeringen.

Inte bara de interna opinioner som drev fram decemberöverenskommelsens fall utan bredare grupper av alliansaktivister skulle vädra  en ny politisk vår. Ett extraval skulle förvandlas från hot till ett löfte om nya och borgerligare tider. 

Men Stefan Löfvens regering kan i längden inte förlita sig på en svag borgerlighet. Bottennoteringarna för Socialdemokraterna och Miljöpartiet beror förmodligen på att koalitionen ägnat hösten åt frågor som normalt hör hemma på politikens högra planhalva. Försvåra för flyktingar, driva fram antiterror-och övervakningslagar eller samarbeta med USA och Frankrike mot IS är debattämnen som passar regeringens motståndare bättre. De väljare som sätter den sortens politik högst röstar sällan på S eller MP.

Det är därför finansministern låter så glad när hon berättar att hon ska låna pengar till nya satsningar. Och ännu gladare när hon kan redovisa hur utgifter för flyktingmottagningen blåser under den svenska tillväxten. Socialdemokraterna vill snabbt tillbaka till sitt bortglömda valprogram: Jobb, skola och välfärd. Ett moderat angrepp på regeringen för släpphänt ekonomisk politik är varje dag i veckan att föredra framför en debatt om att stänga Öresundsbron.

Även om flyktinginvandringen snabbt skulle avta, så som regeringen hoppas att deras politik ska åstadkomma, betyder inte det att den politiska debatten återgår till samma läge som för ett år sen. I stället kommer en stor del av politikens fokus att riktas mot hur nyanlända ska komma i arbete. För Socialdemokraterna, som lovat åstadkomma EU:s lägsta arbetslöshet, blir det livsviktigt att övertyga väljarna om att de lyckas vända många år av försummelser i integrationspolitiken.

Skulle flyktingströmmen inte avta lever koalitionsregeringen farligt. Då kommer Socialdemokraterna att sätta regeringsmakten, som de tror är avhängig av att få ner flyktingmottagningen, före samarbetet med Miljöpartiet. Ett miljöparti som redan anser sig ha fått mera än det tål.

Fem partier har under året svängt i flyktingfrågan. Regeringspartierna och tre av allianspartierna. Ett viktigt argument har varit att lyssna på väljarna och stoppa flödet till Sverigedemokraterna. Men hittills finns inget i opinionsmätningarna som tyder på ett väljarna belönat omsvängningen.

Tvärtom tycks utvecklingen hittills bekräfta den gamla spådomen att det är Sverigedemokraterna som tjänar mest när andras politik närmar sig. Av övriga partier verkar det faktiskt gå något bättre för de som inte bytt politik, alltså Centern och Vänsterpartiet, om man jämför med valresultatet. Än så länge är bäst att tillägga. 

Det är lätt att se framtiden som en enkel förlängning av nuläget. Men det finns ingen lag som säger att opinionsutvecklingen ska fortsätta som nu. En lärdom av den gångna hösten är att saker ibland förändras mycket fort. Och att avtal som decemberöverenskommelsen inte hjälper när vinden vänder i politiken.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".